Långa restider gör att det blir dubbelt så dyrt för skärgårdsbor att åka kollektivt till Stockholm.

Som Skärgården tidigare uppmärksammat har flytten av busshållsplatsen vid Slussen till Stadsgårdskajen gjort att restiden för resenärer långt ut på Värmdölandet, som ska göra ett byte vid Slussen, har blivit så lång att det krävs två enkelbiljetter för en resa. Men det är inte enbart Värmdö kommuns resenärer som upplever problemet, de flesta som bor i skärgården eller de yttersta kustdelarna är i samma situation. Stefan Blomberg som bor på Ljusterö tar sig till Danderyds sjukhus eller Tekniska högskolan på en biljett, men ska han vidare får han betala en ny.

– Från där jag bor tar det 30-40 minuter bara att åka bussen till färjeläget. Jag har testat att ta bilen till färjan och bussen därifrån. Då har det fungerat någon gång, men det behövs bara att bussen är ett par minuter sen så går tiden ut, säger han.

Stefan Blomberg anser att det vore bättre om tidsgränsen sattes till 90 minuter istället för 75 minuter som det är idag.

– Det tror jag skulle göra stor skillnad för många.

För honom är det i många fall billigare att ta bilen in till Stockholm.

– Jag har en elbil. Om vi är två i bilen kostar det 200 kronor fram och tillbaka. Jag kan åka när det är låga avgifter på biltullarna och passa på och handla samtidigt.

Att ändra restiden på biljetterna är en fråga som bestäms av politikerna, men enligt trafikförvaltningen är det inte aktuellt.

– Giltighetstiden för enkelbiljett justerades till 75 minuter när SL-trafiken gick över till enhetstaxa och vi tog bort zonbiljetterna. För att avgöra vilken giltighetstid som var lämplig gjordes analyser av resmönster inom SL-trafiken. Analysen visade att 97,4 procent av dagens byten sker inom 75 minuter. Det är därmed bara 2,6 procent av alla resande i SL-trafiken som behöver göra byte efter 75 minuter, skriver Sophie Gunnarsson, presskommunikatör vid trafikförvaltningen.

Enligt Sophie Gunnarsson innebär en förlängning av tiden ett stort ekonomiskt bortfall för regionen eftersom de som exempelvis åker kortare sträckor för att utföra ärenden kan hinna åka två resor på en biljett.

– I utredningen fastslogs att en ökning av giltighetstiden till 120 minuter av den anledningen skulle få en stor negativ ekonomisk påverkan (på ungefär 100 miljoner kronor per år i förlorade intäkter), skriver Sophie Gunnarsson.

Inlägget Dyrare resor för skärgårdsbor dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Naturvårdsverkets arbete med den nya nationalparken i Nämdöskärgården kan inte sägas vara annat än ett kommunikativt misslyckande. För att projektet ska bli av krävs att lokalbefolkningen ställer sig bakom det, vilket är knepigt om man inte vet vad den innebär. Till skillnad från arbetet med en del andra nationalparker har Naturvårdsverket i det här fallet inte bemödat sig om någon förstudie som tydligt beskrivit konsekvenserna.

När Naturvårdsverket gick ut med en remiss till lokala föreningar och markägare om hur man ställer sig till nationalparksbildandet var därför många tveksamma och efterfrågade en paus eller fördjupade studier. Det fanns till exempel en oro för vad ökad turism skulle innebära eller hur närområden skulle påverkas av nationalparken, frågor som många fortfarande inte känner att man fått bra svar på.

Men kritik riktas nu även mot hur Naturvårdsverket framställer opinionen kring nationalparken. Nämdö hembygdsförening och Nämdö Skärgårdsråd skrev i sitt remissvar att man inte ställer sig bakom projektet om det inte finns en uttalad ambition att skapa ett besöksmål även på Nämdö. När jag pratar med projektledaren säger hon att Nämdö ligger utanför nationalparksområdet och därmed inte ingår i deras uppdrag. Inga statliga besöksmål på Nämdö alltså, men i Naturvårdsverkets skrivelse till regeringen är föreningen plötsligt varken för eller emot parken. Det kan tyckas magstarkt. Naturvårdsverkets logik tycks vara att eftersom frågan om besöksmål på Nämdö ligger utanför projektet så kan man bortse från den synpunkten och därmed är föreningen inte emot planerna. Nämdöskärgårdens företagarförening har svarat att man i grunden är för en nationalpark men vill även de ha en entré till parken på Nämdö. Man efterfrågar även analyser och skötselplaner innan arbetet går vidare. Naturvårdsverket menar att företagarföreningen är för nationalparken eftersom deras invändningar inte direkt rör frågan om nationalparkens bildande. Föreningen själv kallar det för en grav förvanskning av svaret.

Johan Thyberg, boende på ön Sågskär har analyserat Naturvårdsverkets tabell över remissvaren, som visar att de flesta instanser står bakom projektet. Han menar att Naturvårdsverkets förskönar bilden av det stöd projektet har. Tabellen är en del av det underlag som skickats till regeringen och oron bland lokalbefolkningen är förstås att regeringens beslut kommer att fattas på felaktig grund. Projektledaren tonar ner betydelsen av själva tabellen och säger att det i deras sammanställning av remissvaren tydligt framgår vad alla som svarat tycker.

Trots möten och workshops verkar kommunikationen mellan Naturvårdsverket och lokalbor inte ha fungerat speciellt bra. Kanske hade förståelsen och acceptansen för projektet sett annorlunda ut om man haft en bättre dialog.

Inlägget Nationalparken ett kommunikativt misslyckande dök först upp på Tidningen Skärgården.

Lokalbefolkningens stöd för en nationalpark i Nämdöskärgården är långt ifrån som den framställs i Naturvårdsverkets skrivelse till regeringen, det menar flera av dem som svarat på förslaget.

I Naturvårdsverkets förslag på bildande av en nationalpark i Nämdöskärgården som skickats till regeringen anges att remissinstanserna till övervägande del är positiva till förslaget. I en tabell över remissvaren anges att 32 remissinstanser (43 procent) är positiva eller inte har något att erinra på förslaget. Men detta är vilseledande menar Johan Thyberg, som bor på ön Sågskär i Nämdöskärgården och som analyserat svaren. Enligt honom har flera av remissinstanserna framfört synpunkter. Till exempel, i svaret från Nämdöskärgårdens företagarförening framgår bland annat en önskan om att nationalparksarbetet inte ska gå vidare innan ytterligare utredningar gjorts. Till skillnad från Naturvårdsverket, menar Johan Thyberg att det svaret snarare skulle kategoriseras som negativt än positivt. Han skriver:

”Detta kan inte ses som något annat än ett underkännande av liggande förslag. Naturvårdsverkets påstående att detta ska representera ett godkännande av förslaget utan erinran är anstötligt.”

Calle Bergsman, som representerade företagarförening, instämmer i kritiken.

– Jag kan inte säga att vårt svar är positivt eller utan synpunkter, det är en grav feltolkning. Vidhåller man det så skickar jag in en egen kopia till regeringen.

En del andra yttranden som Johan Thyberg menar skulle kunna tolkas som negativa har Naturvårdsverket kategoriserat som varken för eller emot, men med synpunkter. Dit hör till exempel svaret från Nämdö hembygdsförening och Nämdö skärgårdsråd. Även svaret från Aspö byalag har klassat som enbart synpunkter. Claes Kruckenberg som skrivit under remissen säger att det är helt fel tolkning.

– Det är helt fel, vi är emot nationalparken. Vi förstår inte varför man ska förstöra området med ökad turism.

Enligt Johan Thyberg är i själva verket fler tveksamma till eller emot nationalparken än för.

– Jag menar att Naturvårdsverket ger sken av att remissvaren var mycket mer positiva än de verkligen var.  Jag tror många som svarat att man vill ha en paus i grunden är negativa, men Naturvårdsverket har klassat dem som positiva, säger Johan Thyberg.

Sandra Wennberg, projektledare på Naturvårdsverket, säger att man endast beaktat synpunkter som i sak rör bildandet av en nationalpark, vilket gör att en del remissvar med synpunkter kategoriserats som positiv eller utan erinran.

– Vi anpassar våra bedömningar och hur vi sammanfattar synpunkter utifrån vad regeringen ska ta ställning till. Att exempelvis ha synpunkter som rör föreskrifter och skötselplan är inte en synpunkt på om det ska bli en nationalpark eller inte.

När det gäller frågan om att pausa arbetet eller genomföra ytterligare utredningar är det något Sandra Wennberg säger att man tagit ställning till.

– Vår bedömning är att mer tid inte skulle leda till något annat resultat.

Sandra Wennberg menar att tabellen över inkomna svar i remissammanställningen inte har så stor betydelse för regeringens beslut i frågan.

– Tabellen är mer som en läshänvisning. Regeringen utgår från vår sammanfattning av alla yttranden, där framgår till exempel vad Aspö byalag anser. Har någon synpunkter på hur vi sammanfattat deras svar kan man höra av sig till oss så kompletterar vi vår skrivelse till regeringen om det finns skäl till det.

Inlägget Naturvårdsverket anklagas för att försköna statistik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Arbetet med en ny detaljplan för Landsort har pågått sedan 2016 men kommunen har nyligen insett att uppdraget är för otydligt för att kunna genomföras. Kommunen kommer nu att ta fram en ny detaljplan.

För åtta år sedan beslutade Nynäshamns kommun att inleda arbetet med en ny detaljplan över Öja och Landsort med syfte att möjliggöra för arrendatorer på ön att köpa loss marken husen står på. Beslutet villkorades med att ett planprogram först skulle tas fram. Programmet skulle bland annat utreda de ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett friköp och innehålla kostnadsberäkningar för vatten och avlopp. Men detaljplanen har aldrig gått att genomföra. I ett tjänsteutlåtande från samhällsbyggnadsförvaltningen framgår att man i dialog med Statens Fastighetsverk, som äger marken, fått klart för sig att uppdraget ”saknat nödvändig tydlighet”. Kommunstyrelsen har nu beslutat att avsluta detaljplanearbetet och börja om på nytt. Den nya detaljplanen ska möjliggöra friköp men också pröva möjligheten till mindre bebyggelse för säsongsarbete. Något planprogram kommer inte att ingå.

– Det nya uppdraget ska ha ett tydligt syfte och en principöverenskommelse mellan parterna som klargör ansvarsområden och genomförandeförutsättningar, skriver Richard Strandberg, enhetschef vid plan- och bygglovsavdelningen i Nynäshamn.

En av knäckfrågorna har varit det befintliga vatten- och avloppssystemet som måste uppdateras och förvaltas av en samfällighetsförening.  Enligt Mats Falkenäng, fastighetschef på SFV, ska den nya VA-anläggningen finansieras genom vattenavgifter. Hittills har arbetet med detaljplanen kostat över en miljon kronor, en kostnad som SFV får stå för.  Detaljplanen beräknas vinna laga kraft hösten 2026 om den inte överklagas.

Inlägget Omstart för detaljplan på Landsort dök först upp på Tidningen Skärgården.

Markägaren kallar den fönsterförsedda tvåvåningsbyggnaden på ett betongfundament för ett jakttorn, men nekas dispens från strandskyddet.

I september förra året beslutade stadsbyggnadsnämnden i Haninge att förelägga en fastighetsägare till en strandnära tomt att mot vite om 100 000 kronor riva ett jakttorn som uppförts på marken. Kommunen förelade även markägaren att mot ytterligare 100 000 kronor i vite att avlägsna en anlagd väg samt att ta bort ett antal träd som planterats. Enligt kommunen är åtgärderna privatiserande och strider därmed mot strandskyddslagstiftningen.

Marken som vägen och träden står på var tidigare ett vassbälte i vattenmiljö som har fyllts ut med massor och fastighetsägaren har i ett annat ärende förelagts att ta bort massorna.

Fastighetsägaren har överklagat kommunens beslut till länsstyrelsen och menar bland annat att man bedriver jordbruksverksamhet och att jakttornet, vägen och träden behövs för verksamheten. Ärendet har nu avgjorts av mark- och miljödomstolen som gör samma bedömning som kommunen och länsstyrelsen att åtgärderna strider mot strandskyddsreglerna och att fastighetsägaren måste återställa marken.

Inlägget Markägare tvingas riva ”jakttorn” dök först upp på Tidningen Skärgården.

Dna-spår från vad man tror kan vara Nordisk ormhuvudfisk har för första gången i Sverige hittats i Fitunaån i Nynäshamn. Arten är en sötvattensfisk som klassas som invasiv främmande art. Djupare analyser ska nu göras för att bekräfta fyndet.

Vid en flerartsanalys av dna-spår i Fitunaån upptäckte Länsstyrelsen i Stockholm dna från den invasiva och främmande arten Nordisk ormhuvudfisk. Arten har aldrig tidigare hittats vilt i Sverige och är helt förbjuden inom EU. Länsstyrelsen ska nu göra fler analyser för att bekräfta resultaten.

– Vi har gjort fler provtagningar och ska göra en enartsanalys som är specifik för den här arten. I flerartsanalyser kan det hända att man får falska positiva resultat, säger Jennie Barthel Svedén, miljöhandläggare på länsstyrelsen.

Nordlig ormhuvudsfisk blir normalt sett ungefär en meter lång och omkring sju kilo tung. Hur den exotiska fisken eventuellt hamnat i Fitunaån är oklart.

– Det skulle kunna varit så att någon haft den i ett akvarium och tyckt att den blivit för stor och glupsk och släppt ut den. Om någon tömmer ut akvariet är det nog inte ovanligt att flera fiskar i så fall släpps ut samtidigt, och då finns ju risken att de förökar sig. Vi vet att vissa akvariefiskar kan reproducera sig vilt i Sverige och i ett varmare klimat skulle fler arter kunna klara det.

Fitunaån har förbindelse med havet, men det är oklart om sötvattensfisken klarar och vill simma ut i bräckt vatten.

– Det är en stor rovfisk som kan påverka fisksamhället. Om invasiva fiskar etablerar vilda bestånd kan det få stora negativa ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Som med alla typer av exotiska arter som hålls i akvarium så finns även risk att de sprider sjukdomar. Man får aldrig släppa ut något från ett akvarium säger Jennie Barthel Svedén.

Förhoppningen är att provsvaren från den artspecifika analysen ska komma innan årsskiftet. Ormhuvudfisk kommer från asien men har etablerat sig på många platser runt om i världen. I södra USA har den exempelvis blivit dominerande i vissa delar av flodsystemen. Den uppges vara en god matfisk.

Fakta/Nordisk ormhuvudfisk (Channa Argus)

Längd: Upp till 1,8 meter

Vikt: Upp till 7 kilo

Ekologi: Är rovfiskar som lever i sötvatten i stim. Kan andas atmosfäriskt syre och klara sig flera dagar på land. Är sannolikt svår att utrota där den etablerar sig. Reproducerande bestånd finns närmast i Tyskland.

Källa: artfakta.se

Inlägget Invasiv fiskart i Nynäshamn – aldrig tidigare funnen i Sverige dök först upp på Tidningen Skärgården.

Att tvingas in i dyra kommunala VA-anslutningar behöver inte vara enda lösningen för människor i glesbygd. Småskaliga, gemensamma VA-anläggningar kan utgöra ett billigare alternativ.

Den 1 januari förra året infördes förändringar i lagen gällande kommunernas arbete med vatten och avlopp till fastigheter. Tidigare har lagen tolkats som att kommunerna har en skyldighet att i större sammanhang ordna vattenförsörjning eller avlopp om det behövs för att skydda människors hälsa, även om godtagbara enskilda VA-lösningar skulle kunna användas istället. Lagändringen gör att enskilda anläggningar kan godtas för att tillgodose behovet av vattentjänster. Detta ligger till grund för ett EU-projekt som föreningen Björkö Landsbygdsutveckling, tillsammans med företag och föreningar på Möja och Ornö drivit. Projektet har tittat på VA-anläggningar som drivs gemensamt.

– Har man 30 enskilda avlopp i olika grader av skick så blir det problematiskt. Om hälften inte kan få vatten utan saltvatteninträngning blir det stopp för utvecklingen eller så måste kommunen gå in och bygga ledningar. Har man istället en gemensam anläggning har man enbart en tillsynspunkt. Det blir  billigare per capita och det skapas en social kontroll och ett samarbete som är värdefullt, säger Amelia Morey Strömberg, konsult på konsultföretaget Vatten-info, som varit med i arbetet.

I projektet har man tagit fram en handbok som redovisar generella modeller för småskaliga, gemensamma, hållbara och robusta VA-lösningar. Handboken utgör ett underlag för alla i Sverige som planerar för småskaliga VA-lösningar för sammanhållen bebyggelse med minst 25 fastigheter där det kan finnas begränsad mängd dricksvatten. På Björkö i Norrtälje är det största problemet saltvatteninträngning i brunnarna.

– På Björkö har man nu börjat titta på grävda brunnar som man inte tänkt på tidigare, det finns våtmark man kan använda, det finns möjlighet till avsaltning. I början hade man bara tittat på grundvatten, men plötsligt ser man att det finns andra källor, säger Amelia Morey Strömberg.

I handboken introduceras begreppet ”det vattensnåla huset”, ett hus som försörjs med två olika sorters vatten: dricksvatten och tekniskt vatten. Det tekniska vattnet kommer från alternativa källor och kan användas för bad, tvätt, disk och spolning av toaletter. Lösningen kräver två separata rörledningar in i huset.

– På Ornö hade man en känsligare miljö. Vi föreslår i rapporten att man i de områden använder systemet med två separata rör in och två rör ut ur husen. Med en sådan lösning kan man minska dricksvattenanvändningen med nästan 90 procent.

Nästa steg handlar om att sprida information om projektet runt om i landet.

– Hela det här projektet handlar om att inte fastna i beroendet av kommunalt VA. Jag ser det som framtiden för Norrtälje där man slipper transportera vatten och avlopp tvärs igenom kommunen, det blir ett jättenät av ledningar och väldigt kostsamt för fastighetsägarna, säger Bo Gidlöf, ordförande i Björkö Landsbygdsutveckling.

Kommunerna har ansvar för tillstånd och tillstånd av dricksvattenbrunnar och avlopp. Skärgården har sökt ansvariga på Norrtälje kommun.

Inlägget Småskaliga VA-lösningar kan ge billigare dricksvatten dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Den 29 oktober utspelade sig en historisk händelse i Stockholm när fartyget Nova för första gången sattes i passagerartrafik. Aldrig tidigare har ett eldrivet bärplansfartyg används i reguljärtrafik. Det är ett högteknologiskt projekt där Stockholm varit ledande i världen. Det är rätt häftigt och det är det inte bara jag som tycker, många har velat ”flyga” med Nova under de veckor den varit i trafik. Fartyget ska nu serietillverkas och efterfrågan är större än man väntat sig. Nova är ett resultat av den helt nödvändiga omställningen till ett fossilfritt samhälle som vi står inför, men det är inte bara Nova som sätter Stockholm på kartan. Planen är att även elfartyget Cstrider ska testas i trafik i innerstaden och redan nu används eldrivna Xshore i skärgården. Rederierna är tydliga med att elektrifiering är viktigt, det är också något regionen säger sig prioritera. Men en omställning av samhället är så klart mer än bara fartyg. I detta nummer av Skärgården gör vi en djupdykning i teknik kopplat till havet och till klimatförändringarna. Allt från klimatsmarta hus till drönare och AI. I Finland lagrar man värme i sand, ett koncept som man jobbar med i Stockholm också, men i mindre skala. Värmer vi husen med sand i framtiden? Robotar som suger upp fosfor ur vattnet eller energi från vågornas vattendroppar kan det vara något vi kommer att få se i framtiden? Ska vi byta ut propellrarna mot fenor? Många idéer blir aldrig mer än en pappersprodukt men förhoppningsvis är det fler än jag som tycker det är kul även med idéer som kanske kan ligga långt från verkligheten

Energi är annars en av de hetaste frågorna kopplade till Östersjön. Till skillnad från fossila bränslen är vindkraft idag inte längre subventionerad, ändå står företag på kö och vill investera i vindkraft som dessutom kan ge både vätgas och biobränslen. Regeringen sade dock nyligen nej till ett stort antal havsbaserade vindkraftsparker eftersom Försvarsmakten menar att det påverkar vår försvarsförmåga. Det finns företag dock som menar att ny teknik kan få vindkraft och försvar att samexistera. Men om vi skrotar vindkraften blir frågan istället hur och när ny energi ska produceras. 

Teknik och skärgård är väldigt brett och kan handla om många saker. Förhoppningsvis har vi lyckats skaka fram några intressanta projekt att läsa om, även om vi säkerligen missat mycket. Men omställningen kommer att pågå under decennier framöver och nya tekniska lösningar ligger framför oss. Candela har blivit en internationell framgång, kanske kommer fler omvälvande uppfinningar att skapas i Stockholm.

Inlägget Världsledande forskning runt knuten dök först upp på Tidningen Skärgården.

En delfinfena istället för propeller: galet eller genialiskt? Thomas Jemt tror sig i alla fall kunna revolutionera synen på hur fartygen drivs.

Thomas Jemt är uppfinnaren i Spånga som tror sig kunna revolutionera båtvärlden med sin fendrift. Tillsammans med den egna uppfinningen ”Jemt converter” kan en specialgjord fena monteras på en vanlig propelleraxel.

– Delfiner väger 350 kilo och simmar över 30 knop. De kan hoppa sju meter högt med bara några meters ansats. Det visade sig att en fullvuxen delfin bara har några få hästkrafter, berättar Thomas Jemt. 

Innovatören i Thomas vaknade:

– Jag såg utmaningen och kunde helt enkelt inte låta bli. Jag började med att snickra ihop en prototyp att testa på min båt. Båten tog fart och jag överraskades över drivkraftens enorma potential. En propeller fungerar bara perfekt vid ett visst varvtal, annars är den ineffektiv. Fenan är unik, den har en i stort sett linjär dragkraft över hela registret. Fendrift är därför extremt energieffektiv.

Idag står Thomas Jemt med färdiga lösningar inom räckhåll för flera marknader.  

– Vi har kört en Stranabåt i sex knop på två kilowatt (cirka tre hk) med fendrift. Det är unikt, båten väger över ett ton. Vi har planer på att göra utombordare som går knäpptyst och extremt energieffektivt. Min vision är framför allt att tekniken hamnar på containerfartyg. Dolprop har ett ”letter of intent” med Maersk för att prova det här, men det tar år av förberedelser.

Enligt Thomas Jemt visar datoranalyser att konceptet fungerar.

– FS Dynamics och blueOasis har gjort cfd-analyser med toppmodern mjukvara. Med en sju meter bred fena har vi kommit upp i 24 knop på ett 236 meter långt containerfartyg. Det har vi bevisat. The Guardian skriver att världens 15 största fraktfartyg släpper ut lika mycket svavel och kväveoxid som världens alla bilar. Det finns fler än 70 000 registrerade fraktfartyg i hela världen. Du kan ju föreställa dig vad fendrift med 20 procent ökad effektivitet kan innebära för miljön. Jag bara längtar.

Störst intresse har bolagets undervattensdrönare väckt. Den kom till av en slump.

– Jag behövde något för att testa fenans dragkraft i en liten tank. Då byggde jag ihop en drönare. Sedan tänkte jag att det vore kul att testa den i verkligheten. Dolprop har genomfört ljudtester på begäran av FMV. Det visade sig av en händelse att fendrift kan leda till världens tystaste undervattensdrönare.

Det stora intresset för drönaren både från civilt och militärt håll har gjort att andra projekt fått stå tillbaka.

– Jag skulle helst vilja se ett samarbete med en etablerad svensk tillverkare av undervattensfarkoster, säger Thomas Jemt.

Även om tekniken är fullt utvecklad finns ännu bara en produkt tillgänglig att köpa. En lösning för handdriven fendrift till SUP-brädor. 

– Det är en rolig produkt. Det går fort och är stadigt.

Thomas Jemt har lagt massor med pengar på patent och nu letar han finansiärer för att kommersialisera tekniken snabbare.

– Jag tror att fendrift kan minska utsläpp i stor skala och samtidigt återställa tystnaden i världshaven. Men för att skala upp snabbt krävs ett samarbete med en större aktör.

Thomas Jemt är dock inte ensam att satsa på fendrift, exempelvis ABB jobbar med fenteknik men med ett helt annat koncept.

Inlägget Teknik med naturen som inspiration dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den nya pendelbåten Nova som går i trafik mellan Ekerö och Stockholm har blivit en framgång med fullsatta fartyg vid nästan varje avgång. 

Den 29 oktober var det premiär för det nya bärplansfartyget Nova som under en testperiod går mellan Tappström på Ekerö och Klara Mälarstrand. Intresset att få åka med var stort och alla fick inte plats i fartyget som tar 30 passagerare. En månad senare håller populariteten fortfarande i sig. När Skärgården åker med första avgången från Tappström tidigt på morgonen är det återigen kö till båten och inte heller nu får alla plats. En av passagerarna som uppskattar Nova är Hedvig Kylberg.

– Den får gärna bli permanent. Gärna fler liknande båtar i Stockholm så att man utnyttjar vattnet mer.

Hedvig Kylberg tar även pendelbåten hem från jobbet.

– Då vet man när man är hemma, det vet man inte om man tar bussen på eftermiddagen.

Anna Lindgren är en annan passagerare som väntar på bryggan. Hon tar ibland Nova och ibland någon av de ordinarie båtarna.

– De fyller lite olika syften för mig beroende på om jag behöver komma till kontoret snabbt eller börja jobba snabbt. Jag tror jag tar Lux idag för jag har lite grejer att pyssla med på datorn, säger hon.

Färden in till Stockholm tar ungefär 30 minuter och är helt odramatisk trots att nästan hela fartyget ligger en bit ovanför vattenytan i 25 knop. Några sitter och jobbar med sina datorer, några väljer att slumra en stund. Även om Nova är populär bland resenärerna kommer det inte att fortsätta köra på linjen efter att testperioden är slut. En ny operatör tar över nästa år och inga elfartyg ingår i trafiken.

– Det är synd, förhoppningsvis ändrar man sig. Det vore toppen om man såg att det funkade så bra, säger Anna Lindgren.

På Candela är man hittills nöjd med pilotprojektet.

– Vi är jättenöjda och vill tacka alla fantastiska passagerare som stöttat oss, säger Mikael Mahlberg, pressansvarig på Candela.

Mikael Mahlberg säger att fartyget ibland uppgraderats och därför inte alltid gått enligt tidtabellen.

– Vi har väl hållit ungefär 80 procent av avgångarna, men det ingår i pilotprojektet. Målet är att lära sig och förbättra saker.

Efter Ekensberg råder en fartbegränsning på 12 knop men Region Stockholm har under lågsäsong dispens att köra Nova i 18 knop fram till stadshuset. I efterhand har det visat sig lite för långsamt, Nova har svårt att lyfta vid full last i den hastigheten och det känns som att fartyget kör ner i svackor. Regionen har ansökt hos länsstyrelsen om dispens att få köra i 22 knop som är en mer effektiv hastighet för Nova. Något beslut har inte hunnit fattas vid tidningens pressläggning men flera remissinstanser ställer sig bakom förslaget.

– Fartyget blev lite tyngre på grund av brandskyddskrav som vi var tvungna att förhålla oss till. Om dispensen går igenom kan vi kapa restiderna lite ytterligare, säger Mikael Mahlberg.

Nova tar en paus den 15 december och kommer igång igen till våren. Pilotprojektet avslutas i augusti nästa år, och ska därefter utvärderas.

Inlägget Start med mersmak för Nova  dök först upp på Tidningen Skärgården.

En ideell förening har tecknat köpekontrakt med Haninge kommun om att få köpa vandrarhemmet på Fjärdlång. Kontraktet ska godkännas av kommunfullmäktige innan köpet är klart.

Den 8 april i år beslutade Haninge kommun att sälja vandrarhemmet på Fjärdlång, något som följdes av protester och oro för privatisering av ön. När fastigheten lades ut på sajten Hemnet den 16 augusti väckte det ett stort intresse och 30 olika spekulanter lade bud. Förvaltningen i Haninge har nu utvärderat buden och valt att förespråka en försäljning till den ideella föreningen Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Östra Distriktet (USF-Ö) som lämnade högsta budet på 10,9 miljoner kronor. USF-Ö driver idag seglarskola på ön Vitsgarn i Haninge, men arrendet har blivit uppsagt av markägaren Fortifikationsverket. 

– Bakgrunden till vårt förvärv av Fjärdlång är att Vitsgarn Seglarskola blivit uppsagda från ön Vitsgarn där vi bedrivit lägerverksamhet för barn och unga i snart 50 år. Vår verksamhet är öppen för alla och vi är mycket glada för att kunna dela Fjärdlång med våra elever och allmänheten. Det är för tidigt att säga exakt vilka faciliteter som kommer finnas men vi kommer att förvalta och utveckla ön med omsorg för dess historia och det allmänna intresset, skriver Oliver von Olnhausen, styrelseordförande i USF-Ö.

En annan intressent som ville bedriva vandrarhem, camping, restaurang och butik lämnade också ett bud på 10,9 miljoner kronor, med valdes bort då denne hade förbehåll i köpet. Intressenten återkom därefter med ett bud på 11 miljoner utan förbehåll, men då var budtiden över.

Fjärdlång 1:18 är ett naturreservat som omfattar cirka 148 hektar. Haninge kommun arrenderade marken mellan 1981 och 2006 och bedrev då lägerskola och vandrarhemsverksamhet. 2006 köpte kommunen marken. Byggnaderna får inte användas för annat än som vandrarhem, korttidsuthyrning och för friluftslivets behov. USF-Ö har bildat ett aktiebolag som ska förvalta fastigheterna och se till att verksamheten följer föreskrifterna för naturreservatet.

Jenny Törnqvist från gruppen ”Fjärdlångs vänner” ser farhågor med den tänkta nya ägaren.

Uppdatering: En förutsättning för att köpet ska gå igenom är att jordförvärvstillstånd godkänns av länsstyrelsen.

Inlägget Ny ägare av Fjärdlång på gång dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den 26 november antogs efter stora förseningar en ny bryggplan i Norrtälje. Planen är viktig för hur kommunen prioriterar insatser.

Den nya bryggplanen skulle egentligen varit klar för ett år sedan men har försenats. Nu har den i alla fall klubbats i kommunfullmäktige. I bryggplanen ingår ett 70-tal bryggor i kommunen som är viktiga för allmänheten eller för olika samhällsintressen. Den beskriver bryggornas funktion, användning och utvecklingsmöjligheter. Bryggplanen är viktig på det sättet att den ger underlag för kommunen när det gäller vilka bryggor som ska få stöd eller insatser. Bryggorna har delats in i fem prioriteringsgrupper utifrån bedömt samhällsintresse. Högst prioriterade är bryggorna i Rävsnäs, på Tjockö, Gräskö samt Trafikverkets bryggor i Simpnäs,  Furusund, Östernäs, Bromskär och Arholma. 

– Det svåraste har varit att bedöma vilka bryggor som har viktiga samhällsfunktioner och vilka intressen och hänsyn man ska ta, men jag har haft god hjälp av ett par ledamöter i skärgårdsrådet som har god inblick i infrastrukturen i skärgården, säger Gustav Broms, landsbygds- och skärgårdsutvecklare på Norrtälje kommun.

Kan bryggägare vars brygga inte är med i planen få stöd av kommunen?

– De är inte berättigade till stöd från kommunen, säger Gustav Broms.

Den tidigare bryggplanen från 2007 omfattade cirka 100 bryggor. Norrtälje kommun har möjlighet att årligen bevilja stöd på 500 000 kronor per år i bryggrelaterade åtgärder till föreningar och ickevinstdrivande organisationer. Som mest kan man få 100 000 kronor per brygga. Stöd kan också sökas från Trafikverket eller Region Stockholm. Bryggplanen kan komma att revideras om förutsättningarna ändras.

Fakta/Bryggor som ingår i bryggplanen

Prio 1

Rävsnäs

Tjockö

Gräskö

Simpnäs

Furusund

Östernäs

Bromskär

Aholma

Prio 2

Söderöra

Norröra

Fejan Norra

Norrsund

Köpmanholm

Svartlöga

Rödlöga

Lidö

Solö

Spillersboda

Prio 3

Ängsö

Tyvö

Stämmarsund

Gräddö

Själbottna

Almvik

Högmarsö

Norrtälje hamn

Rohlmen 

Östersjö

Granö

Prio 4

Söderäng

Hemmarö

Fårgångsö

Gisslingö

Idö

Marö

Brokholmen

Glyxnäs

Bergshyddan

Bruket

Vagnsunda

Yxlö

Yxlövik

Duvnäs

Kolsvik

Alsvik

Håknäs

Kapellskär

Stora Enskär

Lilla Gräskö

Löparö västra

Stomnarö

Vettershaga

Bergshamra

Österhamn

Urö

Löparö NV

Normansö

Sundholmen

Prio 5

Strömsviken

Herräng

Grisslehamn V

Älmsta södera

Älmsta norra

Fejan NÖ

Riddarviken

Arnö

Blidö kyrka

Oscars brygga

Singö södra

Inlägget Försenad bryggplan  är äntligen på gång  dök först upp på Tidningen Skärgården.

Nämdöborna kan komma att få en välkommen julklapp i år. Efter en lång väntan på tillstånd är alla papper nu klara för att öppna den efterlängtade macken i Solvik på Nämdö.

Sjömacken i Solvik gick i konkurs förra året efter att ha dragits med dålig ekonomi en längre tid. I nästan två års tid har det inte gått att köpa drivmedel på Nämdö. I våras tog Daniel Wrethman över verksamheten. I maj ansökte han om tillstånd hos Storstockholms brandsvar för att hantera brandfarliga varor, men handläggningen drog ut på tiden. Tillstånden är nu klara, men innan man kan öppna är det ett fel på kontoautomaten som måste åtgärdas.

– Nu är det delar till kontoautomaten som vi försöker lokalisera felet på, sedan ska vi beställa nya delar från Malmö. Om det inte är något stort fel hoppas jag att den kan vara igång inom ett par veckor ungefär, säger Daniel Wrethman.

Nyheten om att macken snart kan öppna välkomnas av många Nämdöbor.

– Det är det vi behöver! Nu sitter vi och kör till Stavsnäs om vi ska tanka. Är det något vi saknat är det en mack, det är fantastiskt om den är på väg tillbaka. Man får ta med sig bränsle på Waxholmsbåtarna men det är jättelite och då gäller det att vara först ombord. Det fungerar inte, säger Stina Molander på Östanviks gård.

Många på ön hade hoppats på att kunna köpa drivmedel på ön innan is börjar lägga sig och det blir ännu svårare att ta sig till Stavsnäs. 

Inlägget Sjömack på Nämdö kan öppna till jul dök först upp på Tidningen Skärgården.

Snart kan det vara sluttankat på sjömacken vid hotellbryggan på Dalarö. Södertörns Brandförsvarsförbund har dragit in tillståndet att hantera bränslen, men beslutet är överklagat.

Den 15 november beslutade Södertörns Brandförsvarsförbund (SBFF) att återkalla sjömackens tillstånd för att hantera brandfarliga varor. Enligt SBFF fanns en rad brister i hanteringen. Bland annat saknade macken en riskplan, rörledningar saknade korrosionsskydd och ett brandskåp med vätskor var trasigt och innehöll ämnen som inte fick placeras i samma skåp. Enligt SBFF skulle sex av åtta cisterner ha kontrollerats senast sommaren 2022, något som inte genomförts. För ägaren Ingegerd Alexandersson som drivit macken i 49 år kom beslutet som en kalldusch och hon har överklagat det.

– Jag tycker det är helt galet. Det är små bagateller tycker jag. Jag har haft brandmyndigheten hos mig i hela mitt liv och gjort som de sagt vartefter, men den här gången var det plötsligt inte okej.

Ingegerd Alexandersson säger att hon jobbar med att åtgärda bristerna.

– Jag har fått ett datum i februari från ett företag för att lägga korriosionsskydd, men de har jättemycket att göra. Jag har tjatat på dem jättelänge. Vi har hela tiden haft en godkänd riskplan, men nu godtog de inte den. Jag har kontaktat företaget Haninge Brandredskap för att ta fram en ny, men vi har inte fått en chans att rätta till det.

Om mackens tillstånd dras in kommer det bland annat att drabba även brandförsvaret.

– Jag kan driva företaget vidare utan bränslen, men mina stora kunder är bland annat yrkesfolket, sjöpolisen, sjöräddningssällskapet och brandmyndigheten som då inte kan tanka bunkerdiesel på Dalarö.

Ingegerd Alexandersson säger att hon begärt, men inte fått, mer tid att rätta till problemen.

– När vi gör våra bedömningar enligt lag om brandfarliga och explosiva varor kan vi bara ta hänsyn till den lagstiftningen, tillhörande förordning och gällande föreskrifter som är kopplat till hanteringen. Det saknas stöd för att ta hänsyn till omständigheter i övrigt. Beslutet som fattats är en samlad bedömning där SBFF valt att återkalla tillståndet med hänvisning till flera brister. Utifrån förvaltningslagen har verksamheten genom en kommunicering haft möjlighet att yttra sig inför beslut. Yttrandet har ej tillfört information i någon utsträckning som föranleder att bedömningen ändrats, skriver Emil Ringh, brandingenjör vid SBFF i ett mejl.

Enligt Froukje Bouius, jurist på SBFF, förväntas inget beslut fattas innan jul.

Inlägget Risk för soppatorsk på Dalarö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Statens Fastighetsverk har satt Öja och Landsort på försäljningslistan, men försäljningen gäller bara arrenderad mark.

I en ny uppdatering av de fastigheter som SFV anser kunna säljas finns ön Öja med. SFV äger hela ön, men det finns ett antal arrendatorer som äger byggnader på ön och som arrenderar marken husen står på. Nynäshamns kommun arbetar just nu med att ändra detaljplanen så att arrendatorerna får möjlighet att köpa loss marken, något Skärgården skrivit om tidigare vid flera tillfällen. SFV:s försäljning berör i dagsläget inga andra delar av ön som fortsatt kommer att kvarstå i Statens Fastighetsverks ägo.

– Detaljplaneprocessen är igång på Nynäshamns kommun och då bör Landsort finnas med på avyttringslistan. Den listan avser det arbete som pågår med detaljplanen och friköp. Staten kommer fortsatt att vara ägare av resterande mark, säger Mats Falkenäng, fastighetschef på SFV.

Arbetet med en ändring av detaljplanen har nyligen startats om efter att ha legat stilla i många år, men det kan komma att ta flera år innan den vinner laga kraft beroende på om den överklagas. Arrendatorer som inte vill köpa loss marken kommer att fortsatt kunna arrendera marken. Att SFV listar en fastighet för försäljning innebär inte att den nödvändigtvis kommer att säljas. På Landsort finns bland annat både Ersta batteri och Landsorts fyrplats, vilka i en utredning pekas ut som något som staten av kulturhistoriska skäl bör ta ansvar för.

Inlägget Öja på SFV:s försäljningslista dök först upp på Tidningen Skärgården.

Enhetstaxan kan sommartid komma att gälla även för Waxholmsbolagets båtar till Vaxholm, vilket ska göra det enklare för resenärerna.

I regionens budget för 2025 fick Region Stockholms trafikförvaltning i uppdrag att ta fram ett förslag på införande av SL-taxa för all sjötrafik mellan Stockholm och Vaxholmsområdet. Idag gäller SL:s taxa sommartid på SL:s pendelbåtar på linje 83, men inte på de fartyg som körs av Waxholmsbolaget. Ö-korten gäller däremot enbart på Waxholmsbolagets turer. Att använda dubbla taxesystem och varumärken är komplicerat och förvirrande för resenärer. Enligt ett förslag från trafikförvaltningen kommer en samordning av systemen att göra det enklare för resenärerna och skapa en bättre arbetsmiljö för besättningarna. Genom förändringen kommer ö-kort, Waxholmsbolagets periodkort samt SL-biljetter att fungera med alla båtar mellan Stockholm och Vaxholm.

– Den enda skillnaden för en resenär som idag åker linje 83 kommer att vara att den trafikeras av Waxholmsbolaget, samt att alla biljetter gäller på alla turer, säger Robert Steffens, pressekreterare vid Region Stockholm.

En del boende på Ramsö som använder ö-kort riktade hård kritik mot regionen när pendelbåtstrafiken infördes 2020 eftersom de inte kunde åka med kortet på alla avgångar.

Förslaget innebär att den planerade upphandlingen av linje 83 avbryts. Förändringen träder i kraft den 30 april.

Regionen räknar inte med att förändringen kommer att medföra några extra kostnader. Resenärer som åker från Stockholm längre ut i skärgården kommer att behöva köpa nya biljetter från Vaxholm. Sedan tidigare gäller SL:s periodkort på alla fartyg under lågsäsong. Frågan om enhetstaxan var uppe för beslut i sjötrafikutskottet i måndagen den 16 december, men ska slutligt beslutas i kommunfullmäktige.

Inlägget Enklare för öborna  när enhetstaxa införs dök först upp på Tidningen Skärgården.

Under julhelgen genomfördes kanske det sista julbordet någonsin på Söderarm. Många har denna vinter valt att ta chansen att besöka den avlägsna fyrplatsen.

När Skärgården under en förmiddag i mitten på december når Anngret Andersson som i många år drivit anläggningen på Söderarm, är hon fullt upptagen med administrativa sysslor som ska göras innan nästa grupp av gäster anländer till ön.

– Jag har jobb upp över öronen. Jag ligger efter och vi får nya gäster på eftermiddagen. Ända fram till den 18:e har vi gäster som åker på förmiddagen och gäster som kommer på eftermiddagen och sover över, säger hon.

Intresset för att besöka Söderarm har denna jul varit enormt stort, kanske med anledning av att verksamheten stänger nästa år.

– Julborden är jättebokade. Tidigare har jag haft 135 gäster som mest, nu har jag 270. Min personal bor här i 2,5 veckor för att vi ska kunna klara av det. Tidigare år har de bott här mellan två till fem dagar. Hade vi haft plats hade vi kunnat ha haft mer folk. Det blev fort så bokat att jag drog in alla marknadsföring och har fått säga nej, säger Anngret Andersson.

Söderarms fyrplats och ön Torskär ägs av Fortifikationsverket som sagt upp avtalet med Anngret Andersson eftersom Försvarsmakten behöver ön till sin verksamhet. Avtalet går ut sista januari nästa år. Anngret Andersson har drivit verksamhet på ön sedan 1999.

Inlägget Rusning till sista julbordet på Söderarm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter ett år råder det fortfarande låst läge kring transporterna av kylda mediciner i skärgården. Trots flera möten har inte Apoteket, Postnord och regionen kunnat enas om en lösning.

Sedan januari i år har Apoteket inte levererat kylda läkemedel till tjugo öar i Stockholms eller Göteborgs/Bohusläns skärgårdar.

– Vi har försökt lösa leveranser av de kylda läkemedlen och haft dialog med samtliga transportörer i skärgården men tyvärr inte hittat en lösning än, säger Elin Jarl, chef för extern kommunikation på Apoteket.

På Möja och Ingmarsö är det totalt cirka tjugo personer som behöver mediciner som levereras med obruten kylkedja. Sedan december förra året har de behövt åka in till fastlandet för att hämta medicinen.

– Vi hade hoppats att de här två statligt ägda bolagen skulle kunna samverka för att lösa problemet, men i stället skyfflar de det mellan sig, säger David Samuelsson, ordförande i Möja konsumtionsförening. 

Bland kylda läkemedel återfinns till exempel insulin. Läkemedlet kräver obruten kylkedja och ingen annan distributör än Postnord erbjuder sådan tjänst. För vissa öbor kan det vintertid ta upp mot 14 timmar att hämta sina mediciner hos Apotek på fastlandet, samtidigt som de själva under flera timmars tid måste se till att medicinerna håller rätt temperatur. Den nuvarande situationen uppstod när Postnord i slutet av förra året förtydligande sina villkor för leveranser av Mypack Home, Parcel, Expresspaket, Pallet och Groupage. För att Postnord ska kunna leverera de här försändelserna måste det enligt företagets villkor finnas en farbar väg till slutdestinationen och en mottagare där som kan kvittera försändelsen. De villkoren uppfylls inte i skärgården, anser Postnord.

– Villkoren i sig är inte förändrade, utan det som har hänt är att vi av kvalitetsskäl efterlever även de villkor som rör kravet på farbar väg. Postnord utför inga tempererade transporter, säger Henrik Ishihara på Postnords presstjänst.

Förändringen har mött kraftig kritik från befolkningen på öarna och, enligt uppgift till Skärgården, väckt irritation mellan Apoteket och Postnord. 

Apoteksombuden borta i skärgården

De uteblivna leveranserna av kylda läkemedel är bara en del av problemet med leveranser av läkemedel till skärgården. Efter förra årsskiftet försvann apoteksombuden på öarna i Stockholms skärgård.

– Vi på Runmarö har blivit av med hela apotekstjänsten. Vi får ingenting från Apoteket längre. Varken receptbelagd medicin, kylvaror eller receptfria läkemedel. Allt är borta, säger Carl Hamacher, som driver Tempo Runmarö.

– Går du in på Apoteket och försöker beställa medicin till din ö ser du att alla skärgårdsbutikerna är borta.

Tempo Runmarö får leveranser av läkemedel via Tempokedjan i stället. 

– Men då får vi inte ett fullgott sortiment, säger Carl Hamacher.

Apoteket kan fortfarande skicka receptfria läkemedel till Tempo Runmarö. Men då får butiken hämta ut leveranserna hos närmaste postombud, som i det här fallet är ICA i Stavsnäs på fastlandet.

– Tyvärr kan vi inte längre ha apoteksombud på öarna utifrån de nya reglerna från Postnord, säger Elin Jarl, chef extern kommunikation på Apoteket.

Inlägget Postnord vägrar kyltransporter  dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Ett händelserikt nyhetsår i skärgården är till ända. En röd tråd har varit svårigheter för våra skärgårdsbutiker. I februari gick Guns livs på Nämdö i konkurs, i april berättade vi om en stöldvåg mot den obemannade butiken på Tynningö, på Möja har det varit struligt med transporter och nu i slutet av året så drabbas butiker av kostnader för att skicka matkassar mellan öarna. Samtidigt har ju Guns livs hunnit öppna igen under året, butiken på Möja fått godstransporter och butiken på Runmarö har förlängt öppettiderna genom att hålla den obemannad kvällstid. 

Förutom butikerna sticker skärgårdstrafiken ut. Det har inträffat flera allvarliga händelser, som lyckligtvis inte orsakat några personskador. Att Statens haverikommission utreder två olyckor med passagerartrafik i skärgården under samma år har aldrig hänt tidigare, i alla fall inte om man går så långt tillbaka i tiden som SHK:s digitala arkiv sträcker sig. Däremot tycks inte antal mindre allvarliga olyckor ökat, snarare tvärtom. En ny pendelbåtslinje från Värmdö in till Stockholm har startat och Ekeröbor har kunna ta sig snabbare in till stan genom elbåten Nova. Försöket med Nova kommer att utvärderas nästa år, det är oklart när eller om den kommer att finnas i trafiken i framtiden. Nästa upphandling tycks gälla linje 80 mellan Nybroplan och Ropsten. Trafikstarten sker 2027 och linjen skulle kunna passa Nova som en hand i handsken, men Regionen har samtidigt hittills inte visat något större intresse av mindre fartyg, så var det slutar återstår att se. Uppenbart är att Nova, trots avsaknad av kaffeservering, varit populär.

En av de största nyheterna i skärgården måste väl vara att en entreprenör utsetts för att bygga två byar, en på Svartsö och en på Möja, något som många kämpat länge för att få till. Det handlar om ett 60-tal bostäder totalt. Fler permanentboende har varit en stark önskan från många öbor länge, Men säg den glädje som varar länge, nu har ett antal personer som kallar sig Svartsögruppen vänt sig till kommunen med yrkande på att projektet avbryts. Oavsett vad man tycker om saken så har 

politikerna inom Värmdösamarbetet med sitt skärgårdspaket inte enbart levererat vackra ord utan också konkreta åtgärder. Samtidigt är det turbulent inne på kommunhuset i Gustavsberg, där chefer slutar på löpande band. Entusiasmen för demokrati tycks inte lika stark som den för skärgården. Med hopp om ett händelserikt 2025 fyllt med positiva nyheter önskar redaktionen läsarna ett gott nytt år!

Inlägget Stora svängningar i händelserikt 2024 dök först upp på Tidningen Skärgården.

Stora skillnader i antalet resenärer mellan olika dagar gör det svårt för operatörerna att dimensionera fartygen så att alla alltid får plats ombord. Under 2024 har knappt 2 000 resenärer nekats plats vid Strömkajen.

Kerstin Viberg är en av cirka 2 000 resenärer som inte fått plats ombord på fartyget vid Strömkajen när hon kommit för att åka mot Möja.

– Det har hänt både mig och folk jag känner. Jag har varit färdigpackad och gått iväg då har det plingat i ryggsäcken och jag har fått ett meddelande som säger att båten är överfull. Det kanske har varit 20 minuter innan avgång, säger hon.

Anledningen till att fartyg ibland blir fulla är att antalet passagerare varierar kraftigt mellan olika dagar.

– Det händer att våra båtar blir fullsatta från Strömkajen ut till Vaxholm. Vi dimensionerar upp vår trafik med en stor överkapacitet till att klara även sommarens soliga och varma dagar, men så kommer plötsligt en trafiktopp när alla vill ut till Vaxholm en viss tid och då räcker varken planerade fartyg eller insatta extraavgångar till. Att bygga båtar för tre, fyra dagar per år är inget vi ser som ett ekonomiskt rimligt alternativ, säger Sophie Gunnarsson, presskommunikatör vid Region Stockholms trafikförvaltning.

De flesta resenärerna kliver av i Vaxholm och för dem är det oftast inget stort problem att vänta på nästa fartyg. Men för Kerstin Viberg kan en missad båt i värsta fall innebära att hon får vänta till nästa dag.

– När det börjar bli trångt så prioriteras ofta resenärer långt ut med få avgångar framför destinationer som Vaxholm där nästa avgång går strax efter. Skulle det dessutom mot förmodan vara fullt på båten, så kan man som resenär till Möja i lugn takt gå till Slussen, stå först i busskön och ta buss 434 till Sollenkroka för att där genskjuta båten när de flesta turister gått av, säger Sophie Gunnarsson.

För Kerstin Viberg är det inte ett alternativ.

– Då ska man som åttioåring släpa sig dit.

Fakta

Statistik fullsatta fartyg från Strömkajen (antalet kvarlämnade är en uppskattning)

Lågsäsong januari 2024 – april 2024

Totalt antal påstigande 35 663

Kvarlämnade 21

Procentuellt 0,058%

Kommentar: Avgång på Valborg där 21 personer inte fick plats.

Totalt januari 2024 – 7 oktober 2024

Totalt antal påstigande 351 359

Kvarlämnade 1836

Procentuellt 0,52%

Kommentar: Soliga dagar under högsäsong.

Inlägget Fullsatta fartyg under högsäsong dök först upp på Tidningen Skärgården.