Den som vill ansluta sitt hus till elnätet i skärgården kan få vänta i flera år, något som flera fastighetsägare på Möja fått erfara.

Fastighetsägare som vill koppla in hus på Möja på elnätet kan ha nytta av ett gott tålamod, installationen kan dröja i flera år. En fastighetsägare som Skärgården varit i kontakt med har haft många och långa kontakter med Vattenfall.

– Jag väntade ett helt år. Veckan efter fick jag höra från Vattenfall att de snart skulle komma. När deras grävare inte kom och vintern var i antågande så anlitade jag en egen som lade ner rören. Efter det dröjde det ytterligare några månader innan de drog in kablarna. Totalt fick jag vänta två år, det är helt sanslöst, säger mannen som vill bli anonym.

Mannen hade redan betalat Vattenfall för grävjobbet, men hade han inte själv anlitat och betalat en grävare hade han troligen fått vänta till tjälen släppt.

– Hade jag inte gjort det hade det kanske dröjt till nästa sommar med provisorisk el för att inte fastigheten skulle ta skada av vintern.

Bekymren slutar dock inte där. Mannen ville även koppla in ett hus på en grannfastighet han ägde, där alla kablar redan var framdragna till elskåpet.

– Det kom sex personer med två fyrhjulingar och började koppla in en annan granne med delvis samma kabelsträckning. Ska ni inte koppla in mig också, undrade jag? Men det hade de inte fått någon order om. De kunde heller inte nå någon på Vattenfall som kunde ge ett okej så de åkte utan att koppla in vårt hus. Vattenfall verkar ha riktigt svårt att koordinera projekt med sina underentreprenörer.

Mannen säger att bemötandet från Vattenfalls kundtjänst varit bra, men tycker att man kunnat vara mer generös med kompensationen.

– Efter en lång dialog med reklamationsavdelningen har jag jag blivit lovad att få tillbaka 20 procent av installationskostnaden. Jag hade tänkt hyra ut huset. Det är flera hundra tusen jag missat i intäkter. Jag tycker man kunde bjudit på hela installationskostnaden.

Skärgården har pratat med mannens granne som bekräftar att installationen tagit lång tid även för honom. Han säger att entreprenören dessutom grävt sönder rören för fiberkablar vilket gjort att han inte kunnat dra in fiber som tänkt. Efter 1,5 års väntan fungerar elen, men Vattenfall har ännu inte markerat installationen som klar och han har ännu inte fått några räkningar.

– Det är jättetråkigt att vi inte kan leva upp till våra kunders förväntningar. Jag förstår att förseningar skapar besvär. Den stora bakgrunden som gäller hela branschen är klimatomställningen och den stora elektrifieringen som gjort att vi senaste åren haft en enorm ökning av förfrågningar om anslutningar. Det har gjort att vi har en backlog att hantera. Nu är vi i fas, men under den här perioden har kunder fått vänta ovanligt länge, säger Ann-Marie Gelius, enhetschef för nätanslutningar lokalt på Vattenfall Eldistribution.

Ann-Marie Gelius vill inte kommentera enskilda ärenden.

– Vi samarbetar med entreprenörer som ansvarar för upplägget och genomförandet av arbetet. Jag har största förtroendet för att de planerar det så effektivt som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. Generellt jobbar vi hela tiden för att effektivisera rutiner och får vi synpunkter så ska vi såklart väga in det i hur vi jobbar. Normalt sett ska det inte behöva ta längre tid med anslutningar på en ö.

Ann-Marie Gelius säger att väntetiden på  anslutning till kabelskåp ska vara som mest två månader. Behövs fler åtgärder, exempelvis materialbeställningar eller grävarbeten, kan man få vänta 8-10 månader. Kunder som inte är nöjda med sina installationer kan vända sig till Allmänna reklamationsnämnden eller tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen.

Inlägget Fick vänta två år för att ansluta till elnät dök först upp på Tidningen Skärgården.

En sammanställning av Skärgården visar att det under förra året rapporterades in ett tjugotal incidenter i sjötrafiken till Transportstyrelsen, varav två utreds av Statens Haverikommission.

Befälhavare och redare har en skyldighet att rapportera olyckor och incidenter till Transportstyrelsen. Fram till 5 december förra året hade ett 20-tal händelser i sjötrafiken skickats in till Transportstyrelsen. Incidenterna handlar till exempel om kollisioner med bryggor eller med andra fartyg i låg fart eller om tekniska fel. Det är väldigt ovanligt att allvarliga olyckor eller tillbud inträffar i sjötrafiken. När det väl händer har Statens Haverikommission (SHK) en skyldighet att utreda dem. Innan 2024 var det tio år sedan SHK utredde en händelse med passagerartrafik i Stockholm. Då handlade det inte om Waxholmsbolagets trafik utan om en olycka när en taxibåt kolliderade med Viking Grace utanför Kapellskär. Men bara under 2024 har man inlett två utredningar som rör kollektivtrafiken. Den ena berör händelsen när robotbåten Ystad var nära att kollidera med fartyget Silverpilen, den andra om när fartyget Eskil nästan kolliderade med finlandsbåten Baltic Queen.

När det gäller allvarligt skadade eller personolyckor så visar Trafikförvaltningens egna statistik att det var färre som skadades totalt under 2024 än 2023. De fartyg som haft flest incidenter, 20 stycken vardera, är Gällnö och Viberö, men tidningen har inte jämfört fartygen utifrån fartygens gångtimmar. Från 1 januari fram till 5 december 2024 hade 527 incidenter rapporterats.

– Det som kan vara bra att tänka på är att incidenterna kan röra väldigt många olika typer av saker, från sjukdomsfall ombord till kajstuds eller tekniskt fel på fartyget. Det är också bra att veta att det som rapporteras som ”allvarligt skadade” inte alltid handlar om allvarliga skador. Det kan vara allt från sådant som är av allvarlig karaktär, till en stukad handled eller liknande. Det beror på att fall där ambulans har tillkallats generellt sett klassas som allvarlig skada, men det händer att man tillkallar ambulans eftersom man inte vet hur allvarligt det är, men att det visar sig att det inte var så farligt som man befarat, skriver Elin Lindström, kommunikatör på trafikförvaltningen.

 Trafikförvaltningen uppmuntrar rederierna att rapportera incidenter.

– Vi uppmuntrar en rapporteringskultur hos våra rederier. Målet är att de ska rapportera så mycket som möjligt av det som sker i trafiken – de får hellre rapportera en gång för mycket än en gång för lite.

FAKTA

Några incidenter i trafiken under 2024 som rapporterats 

16/5 Ett fartyg lyckas inte lägga i back och kör i tre knops fart in i Nybrokajen. Polis fick evakuera passagerare över relingen och ambulans tog hand om de skadade.

16/6 Ett fartyg är nära att kollidera med en fritidsbåt som inte följer väjningsreglerna.

23/7 När ett fartyg backar ut vid Långvik på Möja kommer man nära barn som ligger i vattnet. 

22/8 Två fartyg kolliderar vid Slussen. Inga allvarliga skador.

28/9 Vid tillägg Slussen råkar befälhavaren slå i back när fartyget har rampen nerfälld och passagerare ska gå av. Ett barn blir ensamt kvar på bryggan. Ingen skadades.

4/10 En pendelbåt är nära att kollidera med en finlandsbåt. 

Händelsen utredas av SHK.

3/11 Ett fartyg får bottenkänning vid tilläggning på Korsö. En propeller har skadats, inga personskador.

Dödsolycka bland incidenter med trafikfärjor

Även Trafikverket måste rapportera incidenter där vägfärjor på statliga färjeleder är inblandade. Totalt  tio tillbud för färjorna på Gräsö- Blidö-, Furusunds-, Ljusterö-, Vaxholms-, Oxdjups- och Tynningöleden rapporterades 2024.

En av dessa rapporter lämnas inte ut, då Transportstyrelsen ännu inväntar besked från Statens Haverikommission (SHK) om eventuell utredning.

Bland de övriga nio finns den olycka med dödlig utgång i april i fjol, då en bil körde igenom de förliga grindarna ombord på Merkurius på Furusundsleden. Bilen sjönk snabbt och två personer omkom i olyckan, som anmäldes till SHK. SHK konstaterade i sin förstudie att man varken hittat några tekniska fel på Merkurius eller något att anmärka på besättningens handhavanden, och beslutade att inte utreda olyckan. 

En annan händelse rör ett misstänkt fall av drunkning, där ett vittne sett en man med två hundar falla i vattnet mellan färjan och färjeläget på Rindö. Ett stort räddningspådrag kallas till platsen och söker efter mannen i vattnet, dock utan att hitta någon.  

Alla incidenter som uppstår ombord rapporteras dock inte till Transportstyrelsen. Om fel upptäcks, färjan tas ur trafik och felet åtgärdas innan färjan sätts i trafik igen så behöver det inte anmälas till Transportstyrelsen, enligt myndighetens tillsynssamordnare. Tillbud och sjöolyckor ska dock alltid rapporteras.

Skärgården har även tagit del av avvikelserapporter för vägfärjorna som dokumenterats internt hos Trafikverket, vilket är betydligt fler. Här listas bland annat avvikelser som att årlig kontroll av livflottar inte utförts, trasig däcksbelysning, bristfälliga räckverk vid färjelägen, diverse teknik- och maskinproblem samt blåljusturer. 

FAKTA

Incidenter med Trafikverkets vägfärjor under 2024

4/3 – Misstänkt oljeutsläpp, dock utan synliga läckor.

14/4 – Propelleraggregat läcker olja inuti fartyget. 

28/4 – Bil kör igenom grindarna på färjan och hamnar i vattnet. Två personer omkommer.

23/5 – Ena huvudmaskinen stannar och färjan kör på grund av hög fart in i färjeläget. En bil skadas.

28/6 – Kollision med en förtöjd skärgårdsbåt som orsakar skada på skärgårdsbåten. 

17/8 – Olja upptäcks i kölvattnet efter avgång.

9/10 – Vittne har sett man falla framför färjan. Räddningstjänst tillkallas som söker i vattnet, utan att hitta någon.

25/10 – Dieselläckage vid bunkring.

Färjor inblandade i incidenterna ovan:  M/S Yxlan, M/S Aurora, M/S Merkurius, M/S Svea, M/S Veronica, M/S Jupiter, M/S Frida, M/S Vivi, M/S Fragrancia, M/S Linea, M/S Castella, M/S Nina, M/S Gulli.

Text: Peter Augustsson, Ylva Bergman

Inlägget Många tillbud i sjötrafiken dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter 25 år på ön Torskär tvingas Anngret Andersson att lägga ner sin verksamhet när Försvarsmakten tar över. Platsen har under lång tid varit bebodd men det finns en risk att den i framtiden inte får besökas av allmänheten. 

Längst ut i Söderarms skärgård, där de små släta skären övergår till öppet hav, ligger ön Torskär. Ön har varit bebodd och haft en viktig funktion för sjöfarten under lång tid. 1839 uppfördes Söderarms karaktäristiska röd-vita fyr och platsen har under åren bland annat varit hemvist åt lotsar, fyrmästare, militärer och sjöräddning. 1997 avslutade Sjöfartsverket sin verksamhet där och ön övergavs. Det var då oklart vad som skulle hända på platsen.

– Sjöfartsverket tog 1998 kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm och funderade om det gick att göra något med byggnaderna. Alternativet var att man skulle bränna ner alltihop. Då ringde länsstyrelsen mig och frågade om jag ville åka med ut och titta. Jag hade bara varit iland på Torskär som hastigast 1984 då det var ett aktivt skyddsområde, berättar Anngret Andersson som bedrivit konferensverksamhet på ön sedan 1999.

När Anngret Andersson kom ut till ön var den omedelbara känslan att byggnaderna på något sätt måste bevaras.

– Jag tänkte direkt att herregud man kan ju inte bara bränna ner alltihop, det är ju ett helt litet samhälle. Här har människor levt bofast sedan 1839.

Men efter besöket tänkte Anngret Andersson inte så mycket på saken. 

– Jag bedrev redan verksamhet på Tjockö, där vi bland annat hade huset Gläntan med pub och matservering. Framförallt jobbade vi med ett EU-projekt kring företags- och ledarutveckling. Men när jag var i Norrtälje och handlade mötte jag Claes-Håkan Jansson som varit på utbildning hos oss på Tjockö. När jag berättade om Söderarm undrade han om vi inte kunde göra något tillsammans på ön.

Det mötet blev starten på många diskussioner om hur en verksamhet skulle kunna bedrivas på den avlägsna ön.

– Vi kom fram till det koncept som vi sedan hållit oss till i 25 år. Det handlade om att enbart ha förbokade grupper och att försöka bevara byggnaderna så gott det gick, säger Anngret Andersson

I maj 1999 hade de båda förhandlat klart med Sjöfartsverket och kunde börja sin verksamhet, men det visade sig bli en tuff start.

– Husen var ganska illa däran. Det fanns inget vatten och avlopp. Sjöfartsverkets personal hade bara lämnat allt, kaffekopparna stod kvar på bordet. Vi fick börja med att röja efter dem och göra rent.

Efter intensivt arbete kunde man ta emot de första gästerna på hösten 1999.

– När vi startade på Söderarm kunde jag flytta EU-projekten på Tjockö till Söderarm. Vi jobbade med det i två år, då hade det andra hunnit komma igång. Från början var det meningen att vi skulle fortsätta jobba mycket med utbildning, men vi hann inte med det. Istället har det blivit privata grupper och konferensverksamhet, säger Anngret Andersson.

Att starta en verksamhet så långt från fastland är riskfyllt, men visade sig fungera.

– Vi gjorde rätt från början med att enbart hålla oss till grupper. Både jag och Claes-Håkan Jansson har yrkesbehörighet för båt, det var nog en förutsättning också. Jag har egentligen heller aldrig haft personalproblem, när personalen jobbar så bor de här på ön. Att man bor där man jobbar är viktigt. Man kanske börjar halv sju på morgonen och slutar elva på kvällen även om det inte är arbetstid hela tiden. Fackliga avtal fungerar inte, vi har fått skriva egna avtal.

2010 fick Anngret Anders-son en ny partner, Åke Fagerström. Claes-Håkan valde att lämna Söderarm. Eftersom det är tufft men att bedriva verksamhet i yttersta havsbandet är det bra att ha en partner.

– Jag tror det var första julbordet vi hade 2016 när vi hade en internationell grupp på 19 personer på ön och det blåste upp till storm. Inga taxibåtar ville köra och det gick inte att använda helikopter, samtidigt som gästerna hade flyg de skulle hinna till. Då ringde jag Sjöräddningssällskapet i Rävsnäs som kom och körde iland dem. De hann med sina flyg, men det var lite svettigt, säger Anngret Andersson och skrattar.

Hur var reaktionerna när ni startade verksamheten?

– När vi började hörde jag ryktesvägen att några i ortsbefolkningen kallade oss idioter. Ett av skälen var att det inte skulle gå att få dusch och toalett på rummen och att ingen skulle vilja bo här med de förutsättningarna. Som mest har fyra personer fått dela på dusch och toalett, men det har aldrig varit någon diskussion kring det.

Den 1 februari tar Fortifikationsverket över på ön, Försvarsmakten kommer 2026, och besöksverksamheten läggs ner. 

Vad är du mest stolt över?

– Att ha fått det här att fungera i 25 år. Hade inte det här med Försvarsmakten hänt så hade det fortsatt att fungera. Jag hade inte för avsikt att avsluta på det här sättet.

Torskär ingår i Söderarms skjutfält som staten äger via Fortifikationsverket och som amfibieregementet ansvarar för inom Försvarsmakten. Inledningsvis kommer tillträdesförbud endast att råda när verksamhet som är farlig för allmänheten pågår på ön, men permanent tillträdesförbud kan komma att införas.

– Löpande gör Försvarsmakten bedömningar för vilka skyddsobjekt som ska omfattas av permanent tillträdesförbud. Därför kan de i framtiden inte uteslutas att även Torskär kan komma att omfattas av permanent tillträdes- och avbildningsförbud med stöd av skyddslagen, skriver Greta Stridsman, kommunikationschef på Fortifikationsverket i ett mejl.

För Anngret Andersson tar tiden på Söderarm slut, men ännu är hon inte redo att helt lämna ytterskärgården. 

– Jag kommer nog att på något sätt jobba för att det ska finnas besöksnäring här i ytterskärgården. Vi planerar att starta en verksamhet på en ö som heter Lill-Högskär. Där har vi gjort i ordning så att man kan sätta upp sex stycken vanliga tvåmanstält. Det handlar om naturcamping till skillnad från glamping. Det finns eldstad, bord och bänkar och ett stort tält med 24 kvadratmeter som man kan använda till olika saker. Att vi lägger ner på Söderarm är ett jättehårt slag för taxibåtarna som tappar körningar. Vi ser det här projektet som en möjlighet att skapa nytt underlag för dem.

Inlägget Skymning över älskad ö dök först upp på Tidningen Skärgården.

I förra veckan föreslog utbildningsnämnden i Österåker att temporärt stänga verksamhet på tre olika skolor, ett beslut som mött stark kritik.

Utbildningsnämndens förslag handlar om att stänga mellanstadierna vid Röllingbyskolan och Roslags-Kulla-skolan samt högstadiet på Ljusterö. Anledningen till förslaget anges vara avsevärt minskat antal elever i den kommunala grundskolan efter att den fristående skolan Engelska skolan under hösten 2024 startat verksamhet i kommunen, det framgår i en tjänsteskrivelse. Kommunen hade tänkt hantera friskolans etablering genom att slå samman klasser i de kommunala skolorna, men de åtgärderna har inte varit tillräckliga. Landsbygdsskolor som Roslags-Kullas skola samt Ljusteröskolan uppges inte längre ha en ekonomi i balans och Röllingbyskolans närhet till Engelska skolan har gjort att de tappat många elever. Förslaget har väckt kraftigt kritik både från föräldrar och från politiker.

– Vi varnade för att etableringen av IES skulle föra med sig ökade kostnader och negativa effekter för elever, undervisningen och lärarnas arbetssituation, och nu ser vi resultatet.
Det vi sett under en längre tid och som vi nu kan konstatera så pågår en avveckling av samhällsservicen i skärgården och på landsbygden, skriver Sofia Almgren (S), kommunalråd i opposition.

”När IES ansökte till Skolinspektionen om att få etablera sig i Österåker skrev kommunen att det inte skulle medföra några negativa ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser. Verkligheten visar något helt annat.”, skriver Viktoria Köppä (MP), i ett pressmeddelande.

Förslaget har kommit som en chock för många i skärgården.

– Jag vet inte hur jag göra om högstadiet läggs ner. Antingen får min dotter en väldigt lång resa eller får jag och mina barn får flytta. Vi trivs så himla bra på Ingmarsö, säger Cecilia Nyström, vars dotter skulle ha börjat på Ljusterö i höst. Hon är uppenbart skakad över beskedet.

Restiden för barn på Ljusterö till Åkersberga är omkring två timmar. Första båten från Ingmarsö går 06.15.

Natalie Beck, som driver Coop på Ingmarsö, har en son som börjar på högstadiet om fyra år. Hon är skärrad över planerna.

– Just nu känns det som att det är svårt att bo kvar i skärgården. Vi köpte villan för två år sedan och driver Coop-butiken på Ingmarsö. Vi har hela vårt liv här, det känns jättejobbigt, säger hon.

I senaste budgeten gjorde Österåker en satsning på tre miljoner extra på att stärka skolor i glesbygd. På Ljusterö har nyligen byggs ett flertal nya bostäder, bland annat Ljusterö Skärgårdsby med 24 hus. På Ljusterö skola påverkas 31 elever av nedläggningen. Dessa elever kommer troligen att erbjudas plats på Söraskolan. Grundskolan uppges ha ett underskott på 14 miljoner kronor för 2024, efter förändringar i skolorganisationen ska underskottet halveras.

I utbildningsnämnden fick förslaget stöd från Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet, Roslagspartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstade mot en stängning.

Skärgården har sökt kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M), utbildningsnämndens ordförande Hampe Klein (M), samt politiska sekreterare för Moderaterna.

Inlägget Högstadiet på Ljusterö kan läggas ner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Samtidigt som Dalarömacken riskerar att förlora sitt tillstånd för att sälja bränsle kommer Korsholmsvarvet ett stenkast bort att öppna en ny sjömack.

– Vi vill skapa det bästa fullservicevarvet i skärgården med året om access, säger vd Gustav Ljungquist.

I mars kommer en ny sjömack att öppna vid Korsholmsvarvet utanför Dalarö. Till en början kommer kunder att kunna tanka 98 oktan bensin, diesel och bunkerdiesel.

– Varvet har vuxit ganska mycket senaste åren. Vi har en fullserviceverksamhet där vi tankar i princip alla båtar hela tiden, bara där har vi en ganska stor bas, säger vd Gustav Ljungquist.

Även om investeringen i bryggor och pumpar är dyr så räknar Gustav Ljungquist med att kalkylen håller.

– Vi har ett sällsynt bra läge som är isfritt hela året om. Vi har räknat väldigt lågt i vår kalkyl och då går investeringen ändå hem. Vi tror att vi kommer att sälja ungefär 24 kubikmeter bränsle i månaden, men de vi ska köpa drivmedel av säger att vi kommer att kunna sälja den mängden en gång i veckan.

Gustav Ljungquist säger att man även planerar att öppna en liten kiosk i sommar där kunder kan köpa enklare saker som kaffe, vatten och glass. Han utesluter inte att kunna erbjuda fler drivmedel framöver.

– Vi kanske kommer att kunna erbjuda HVO100 vad det lider, det beror på efterfrågan, men det är inget som vi kan ha från början.

Som Skärgården tidigare rapporterat har brandmyndigheterna beslutat att dra in tillståndet för bränsleförsäljning vid macken vid Hotellbryggan på grund av en rad brister i hanteringen av bränslen. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som i förra veckan avslog överklagandet. Att Korsholmsvarvet skulle öppna en sjömack nästan samtidigt som macken vid Hotellbryggan slutar sälja bränsle var en tillfällighet.

– Det var en ren slump. Nu vill vi skapa det bästa fullservicevarvet i skärgården med året om-access, säger vd Gustav Ljungquist.

Sjömacken på Dalarö förlorar tillstånd att sälja bränsle

Snart kan det vara sluttankat vid Hotellbryggan på Dalarö. Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) beslutade i november att dra in tillståndet för bränsleförsäljning, ett beslut som överklagades. Nu avslår länsstyrelsen överklagandet.

Redan i juni 2024 påtalade Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOF) ett flertal brister vid sjömacken. Bland annat ska kunder ha uppfattat centralpåfyllningen av bränsle som en soptunna eftersom pizzakartonger och annat skräp hittats där. Bristerna skulle varit åtgärdade senast den 15 juli, men förbundet fick aldrig någon återkoppling. Enligt SMOF följer tillståndshavaren inte grundläggande principer kring hur verksamheten ska bedrivas för att skydda människors hälsa eller miljö. Man anser vidare att verksamheten utgör en risk för allmän säkerhet, något man skriver beror på att tillståndshavaren regelbundet genomfört ändringar i hanteringen utan tillräcklig kunskap om lag och föreskrifter. Vid en tillsyn i september upptäckte SBFF 13 brister i hanteringen av bränsle vid macken, vilket föranledde beslutet om förbud av hantering av brandfarliga ämnen i november. Beslutet överklagades till länsstyrelsen som den 8 januari avslog överklagan.

För Ingegerd Alexandersson, som driver macken på Dalarö, innebär ett förbud att sluta sälja bränsle ett hårt slag. Så här sade hon till Skärgården i december förra året när Södertörns Brandförsvarförbund drog in tillståndet:

– Jag tycker det är helt galet. Det är små bagateller tycker jag. Jag har haft brandmyndigheten hos mig i hela mitt liv och gjort som de sagt vartefter, men den här gången var det plötsligt inte okej.

Enligt Ingegerd Alexandersson har hon bokat tid för tekniker som ska åtgärda bristerna. Sjömacken på Dalarö är viktigt för yrkestrafiken eftersom de är de enda som säljer bunkerdiesel i området, men i mars kommer en ny sjömack att öppna vid Korsholmsvarvet där bunkerdiesel kommer att erbjudas. Länsstyrelsens beslut vinner laga kraft 31 januari 2025 om det inte överklagas till Förvaltningsrätten. Skärgården har sökt Ingegerd Alexandersson.

Inlägget Korsholmsvarvet öppnar sjömack dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sverigedemokraterna kommer inte fullt ut att stödja den omorganisation av skolan som majoriteten planerar att genomföra, det säger gruppledaren Anders Borelid (SD).

När frågan om temporär stängning av mellanstadierna på Röllingbyskolan och Roslag-Kulla, samt högstadiet på Ljusterö var uppe för omröstning först på utbildningsnämnden och sedan kommunstyrelsen valde Sverigedemokraterna att rösta för omorganisationen. Men efter att ha pratat med lärare och föräldrar väljer partiet nu att ändra sig och kommer att rösta nej när frågan kommer upp i kommunfullmäktige den 3 februari.

– Jag fick handlingarna klockan 12 på måndagen och mötet började klockan 15. Min partikollega i utbildningsnämnden fick handlingarna på sittande möte den 9 januari. Framförhållningen är noll, säger Anders Borelid.

Efter mötena har partiet informerat sig mer i frågan och kommit fram till ett annat beslut.

– Vi hann inte begrunda underlaget eller prata med någon alls. Nu har vi har fått annan information som gör att vi kommer att rösta nej till en nedläggning av mellanstadiet på Roslag-Kulla och högstadiet på Ljusterö, men rösta ja till nedläggningen av Röllingby, det är ändå inom Åkersberga.

Anders Borelid säger att informationen från majoriteten varit för knapphändig.

– De har inga exempel vad gäller skolskjutsfrågan, men framförallt inte ett ord om hur barn på öarna ska ta sig till skolan. Det är frågor man borde kunnat ha löst innan. Vi ville skjuta fram beslutet, men om kommunledningen ger oss så lite tid får man vara beredd på att vi hinner ändra oss till kommunfullmäktige.

Hur ser du på att skolorna kommer att gå back ekonomiskt?

– Vi har hemtjänst på Ljusterö som alltid går back. Samma sak måste kunna gälla Ljusterö och Roslag-Kullas skola. Man måste helt enkelt lägga om budgeten, de skolorna ska inte behöva ha samma krav som en centralt belägen skola, säger Anders Borelid.

Även som Sverigedemokraterna röstar nej kommer det att krävas att två ledamöter i majoriteten M, KD, L eller C ändrar sig.

Inlägget Sverigedemokraterna svänger i skolfrågan – kommer att rösta nej i KF dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det omstridda förslaget på omorganisation saknar stöd av majoriteten och dras nu tillbaka av den politiska ledningen i Österåker.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna i Österåker meddelar nu att man drar tillbaka förslaget på omorganisation av skolan där mellanstadierna vid Röllingbyskolan och Roslags-Kulla skolan samt högstadiet på Ljusterö temporärt skulle läggas ner.

– Det står sent omsider klart att det inte längre finns en politisk majoritet för beslutsförslaget i dess nuvarande form varför vi beslutat att dra tillbaka det och omarbeta det, säger Michaela Fletcher (M), kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.

Partierna skriver i pressmeddelandet att man kommer att göra en ny översyn av den kommunala grundskolan där ambitionen är att hitta ett förslag som får politisk majoritet.

Förslaget på neddragningarna har väckt massiv kritik från föräldrar och opposition. Bland annat planerades en demonstration den 3 februari när förslaget skulle ha kommit upp i kommunfullmäktige.

Inlägget Omstridd omorganisation dras tillbaka dök först upp på Tidningen Skärgården.

En kollision mellan fartygen R142 Ystad och Silverpilen hade kunnat innebära många omkomna. Nu åtalas två personer för händelsen.

Det var vid 11-tiden den 7 september förra året som robotbåten R142 Ystad i en hastighet på 35 knop och i tät dimma passerade ett fåtal meter akter om Silverpilen som var på väg med passagerare från Utö till Årsta brygga. Händelsen inträffade vid Äggskären söder om Gålö. Passagerare ombord på Silverpilen blev chockade och upprörda. I utredningen vittnar bland annat en passagerare med över 50 års erfarenhet av att arbeta på fartyg om att han var övertygad om att han skulle dö. Han beskriver händelsen som den mest dramatiska han varit med om på sjön. Inga personer skadades fysiskt vid incidenten. Kustbevakningen har nu utrett händelsen och valt att väcka åtal mot befälhavaren och styrman på Ystad för grov vårdslöshet i sjötrafik alternativt vårdslöshet i sjötrafik. Enligt åklagaren har de båda brutit mot de internationella sjövägsreglerna genom att inte hålla noggrann utkik vid nedsatt sikt, inte hålla en säker fart, samt girat babord vid möte med annat fartyg som befunnit sig för om tvärs.

Robotbåt R142 Ystad ägs av Statens maritima och transporthistoriska museer, men föreningen Svenska Robotbåtar använder fartyget i sin verksamhet. Vid incidenten den 7 september körde föreningen betalande passagerare. Enligt händelsebeskrivningen färdades Ystad söderut mellan Äggskären och Vitsgarn, när ett fartyg (Silverpilen) syntes på radarn. Befälhavaren och styrman uppfattade det felaktigt som att fartyget var på väg i samma riktning som Ystad. De påbörjade en babord sväng akter om Silverpilen när Silverpilens för plötsligt dök upp på Ystads babordsida som ett mötande fartyg. Ystad fullföljde planerad sväng och passerade några meter akter om Silverpilen.

Enligt utredningen befann sig omkring 40 passagerare ute på däck på Ystad. Ombord på Silverpilen fanns cirka 25 passagerare. En kollision hade, enligt utredningen, troligtvis lett till många dödsfall.

I utredningen framgår att Ystad inte gjorde någon mistsignalering och att man missförstod funktionen på VHF-utrustningen, vilket gjorde att besättningen på Silverpilen inte fick kontakt med Ystad. Varken befälhavaren eller styrman ger någon förklaring till varför man missuppfattade vilken riktning Silverpilen färdades. Båda nekar till brott.

Inlägget Två åtalas efter incident utanför Gålö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter ett omfattande utredningsarbete har Sjöfartsverket ansökt om miljötillstånd för att bredda och fördjupa Landsortsfarleden.

Projektet med en ny sträckning, muddring och breddning av farleden från Landsort in till Södertälje påbörjades 2016 och innebär att större fartyg med djupgående på upp till 10,5 meter och bredd på 32 meter ska kunna anlöpa hamn i Södertälje. Arbetet beräknas kräva muddring av massor på 1,2 miljoner kubikmeter vid 23 olika delområden. Muddermassorna kommer bland annat att användas för att stabilisera slänter. Störst miljöpåverkan kommer att bli i Brandalssund, där muddring beräknas pågå i en månads tid. Bottenfaunan kommer att försvinna, men enligt miljökonsekvensbeskrivningen anses det finnas förutsättningar för återkolonisation. Enligt ansökan kommer positiva miljöeffekter av den nya farleden att väga upp projektets negativa konsekvenser.

Farledsändringen gör att 14 fasta utmärkningar kommer att rivas och att 32 nya ska uppföras. Samråd har genomförts vid två tillfällen 2018 och 2024.

– Projekt Landsortsfarleden är ett viktigt initiativ för att stärka Sveriges position inom hållbar sjöfart. Med inlämnad tillståndsansökan tar vi ett stort steg framåt mot att realisera denna vision, säger Melica Cliffoord, projektledare på Sjöfartsverket.

Arbetena beräknas ta två år och utföras under hösten 2027 och 2028. Som Skärgården tidigare berättat har det funnits ett motstånd mot projektet, bland annat från aktionsgruppen ”Havsörn” som menar att projektet kommer att medföra stora negativa konsekvenser för växt- och djurliv.

Inlägget Landsortsfarleden ett steg närmare verklighet dök först upp på Tidningen Skärgården.

När utbildningsnämnden i Österåker röstade igenom neddragningar inom skolan hade vissa ledamöter mer information i ärendet. Det menar oppositionspolitiker som tänker JO-anmäla kommunen för att ha brutit mot kommunallagen.

När politikerna i utbildningsnämnden bland annat fattade beslut om att lägga ner högstadiet på Ljusterö hade ledamöterna inte haft möjlighet att läsa in sig på ärendet innan mötet, vilket fick till följd att Centerpartiet och Sverigedemokraterna i efterhand valde att dra tillbaka sitt stöd för förslaget. Att handlingar inte görs tillgängliga i förväg har förekommit flera gånger tidigare i Österåkers kommun, menar oppositionspartierna.

– Det är inte helt ovanligt att det förekommer. Framförallt i kommunstyrelsen händer det att ärenden kommer en timma innan. Det blir tjafs om det varje gång. Det är inte olagligt, men inte bra för samarbetsklimatet och förtroendet för varandra, säger Anders Borelid, gruppledare för Sverigedemokraterna.

Han får medhåll av Vänsterpartiets ledamot i utbildningsnämnden Mauricio Contreras (V).

– Det är tyvärr inte reglerat i nämnderna, vilket är väldigt synd, men i kommunfullmäktige kan man absolut inte göra så.

Det som däremot är olagligt, menar oppositionen, är om vissa ledamöter i en nämnd har mer information än andra när beslut ska tas. Johan Agge (RP), ledamot i utbildningsnämnden för Roslagspartiet, säger att han drygt en vecka innan mötet, via läckor inom majoritetspartierna, fick veta att Ljusterö högstadium skulle läggas ner. Något han kan bevisa med en skärmdump från ett numera borttaget inlägg på sociala medier.

– Majoriteten kände till förslaget och informerade minst en ledamot i utbildningsnämnden innan mötet. Det är direkt olagligt att några ledamöter sitter med mer information än andra innan sammanträdet, säger Johan Agge.

Mauricio Contreras säger att han innan sammanträdet kontaktade rektorn på Ljusterö skola för att få uppgifterna bekräftade.

– Hon sade då att hon fått ett mejl om att inte ge någon kommentar. Så får man inte göra. I riksdagen kallas det för ministerstyre, säger Mauricio Contreras, som tror att uppmaningen kom från politiskt håll. Han kontaktade därefter utbildningsdirektören Eva Wetterstrand.

– Hon lovade mig att handlingarna skulle vara oss tillhanda minst två dagar innan sammanträdet. Jag påminde henne om det under sammanträdet, jag var rasande. Man kan inte komma med handlingar kring ett så stort angrepp på skolan utan att vi kunnat förbereda oss innan.

Mauricio Contreras säger att han blev misstänksam under sammanträdet när majoritetens ledamöter inte läste förslaget på neddragningar.

– Det var uppenbart att de redan visste vad som stod i handlingarna.

Vänsterpartiet kommer nu att anmäla hanteringen av ärendet till Justiteombudsmannen och förvaltningsrätten.

– Det här är inte lagligt. Vi är jättesäkra på vår sak. Det enda som bromsar oss är att vi inte vill skada de som läckt informationen.

Fakta/TVÅ LAGAR SOM REGLERAR LIKABEHANDLING

• Kommunallagen 2 kap. 3 § Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835)

• Regeringsformen, 1 kap. 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

M: Vi har inte brutit mot lagen

Kommunledningen förnekar att de känt till detaljerna kring neddragningarna inom skolan.

Trots att information om neddragningar inom skolan läckt ut innan utbildningsnämndens sammanträde förnekar kommunledningen att några ledamöter i nämnden känt till ärendet.

– Endast ordförande och förste vice ordförande kände till beslutsförslaget före mötet, skriver Hampe Klein (M), ordförande i utbildningsnämnden.

Kommunstyrelsens ordförande Michaela Fletcher (M) har tidigare sagt att majoriteten fört en dialog och varit överens i frågan innan sammanträdet, men att det inte ska tolkas som att ledamöterna i nämnden kände till saken.

– Här uttryckte jag mig kanske slarvigt i mitt skriftliga svar. Majoriteten innebär majoritetsledningen, det vill säga de fyra partiernas främsta företrädare, Mathias Lindow (L), Isa Wiman (C), Arne Ekstrand (KD). Att fyra partiers företrädare som styr ihop för dialog kring svåra frågor, stora som små, är självklart för mig. Jag vet att ordförande i utbildningsnämnden har varit mycket noga med att följa kommunallagen.

Varken Michaela Fletcher eller Hampe Klein säger sig känna till att rektorer blivit ombedda att inte kommentera neddragningarna. Gunnar Fristedt (M), ledamot i utbildningsnämnden, förnekar liksom övriga ledamöter att han fått någon specifik information innan sammanträdet. Han förstår heller inte varför oppositionen plötsligt tar upp frågan om att handlingarna kommit sent.

– Så här kan det ibland inträffa när man är tvungen att göra saker fort för att hinna inom den tidsram som finns.

Inlägget Oppositionen: Lagbrott när beslut om skolan fattades dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. I en krönika för nästan tio år sedan med rubriken ”Framtiden ligger i luften” förutspådde jag en utveckling där drönare inom inte allt för lång tid skulle användas för paketleveranser i skärgården. Redan då pågick försök på många håll i världen, bland annat testade postoperatören i Schweiz drönare för leveranser i svårtillgängliga områden. Storföretag som Amazon satsade också enorma summor på tekniken. Tio år senare kan jag konstatera att utvecklingen inte gått riktigt så fort som jag då trodde. Tekniken lever förvisso fortfarande, nya tester och utredningar görs hela tiden, men i skärgården har tiden snarare gått bakåt.

Tempererade mediciner och gods som tidigare körts ut till öarna får öborna numera själva hämta på fastlandet, dessutom kraschlandade projektet med drönarleveranser i Värmdö när operatören gick i konkurs. I Schweiz har posten gett upp, det hela visade sig för dyrt. I USA går det något bättre för där levererar faktiskt Amazon varor med drönare. Det handlar om två utvalda städer där paketen som mest får väga 2,5 kilo. Leveranserna kan ta upp till en timme och sker endast dagtid och under goda väderförhållanden. Endast en produkt per leverans är möjligt. Frakten kostar cirka 150 kronor extra jämfört med andra alternativ, vilket får sägas vara rimligt om det är något man behöver skyndsamt. Att skicka paket med drönare är alltså verklighet idag, men långt ifrån lönsamt. Enligt källor till tidningen Business Insider ska varje leverans kosta Amazon över 600 kronor. Lägg till många andra problem som att människor stör sig på ljudet och begränsningar i hur många drönare som kan lyfta samtidigt från startplatsen. Sannolikt kommer det nog dröja ett bra tag till innan något stort genombrott står för dörren.

Men tekniken har många andra nyttor, lönsamma och fullt verkliga dessutom. I veckans nummer träffar vi Björn Meijer vid Södertörns Naturvård som bland annat genomför viltinventeringar och efterbevakning av skogsbränder med drönare. Under rätt förhållanden är drönaren ett effektivt och billigt verktyg inom naturvården. IR-kameror som registrerar värmekällor är otroliga på att hitta djur. Genom kamerans lins får man en helt annan bild av djurlivet i skogen än när man själva tar en promenad. Både polisen och organisationen Missing People använder sedan flera år tillbaka drönare för att hitta försvunna människor. De kan hitta människor nattetid och till och med under vattenytan. Annars är jakt en syssla som skulle kunna få stora fördelar med drönare om det blir tillåtet. Kanske skulle man  exempelvis mer effektivt kunna jaga de främmande arter som av någon anledning ständigt tycks dyka upp här och var i skärgården.

Inlägget Drönare ett verktyg för bättre naturvård dök först upp på Tidningen Skärgården.

Utvecklingen av drönare har skapat en revolution inom naturvården. Det som tidigare kunde ta flera dagar görs nu på några timmar. Skärgården hängde med naturvårdaren Björn Meijer ut på en viltinventering med hjälp av den nya tekniken.

Klockan är runt halvtio på morgonen när Skärgårdens reporter möter upp Björn Meijer i Käringbodas naturreservat utanför Nynäshamn för en viltinventering med hjälp av drönare. Det är några plusgrader, grått och mulet. Trist väder för de flesta, men bra förhållanden för drönarinventering som görs med hjälp av en värmekamera.

– Förutsättningarna idag är ganska bra. Det har varit över noll grader över natten så allt är ganska jämnkallt. Vattendragen är ungefär lika varma som mark och luft omkring, annars syns de som vita fläckar, säger Björn Meijer, som driver företaget Södertörn Naturvård.

Platsen där Björn Meijer ska skicka upp drönaren ligger intill en åker där man odlar vall sommartid. Han har tillstånd att flyga drönare enligt öppen kategori, vilket bland annat innebär att drönaren inte får väga mer än 25 kilo, aldrig får flyga högre än 120 meter över marken och hela tiden måste vara synlig. Det går därför att täcka mycket större områden om man befinner sig i ett öppet landskap. Med ett ettrigt vinande ljud sticker drönaren iväg högt upp i luften. Den åker sedan iväg en kort sträcka och ligger stilla och hovrar.

– Jag brukar lägga drönaren på en punkt och sedan titta runt på vad som är varmt i omgivningen. Jag behöver inte vrida på drönaren eftersom kameran går att vrida, säger han.

I handkontrollen finns en skärm med två kamerabilder. Den ena visar vanlig optisk kamerabild den andra en infraröd bild som består av gråskalor. Vita fläckar indikerar varma områden, vilket under ideala förhållanden innebär djur. Direkt syns en vit fläck bara ett hundratal meter bort från oss, men det går inte att se på den vanliga kameran vilket djur det är.

– Någonting är under tallen, men djuren som ligger under träden får man ibland släppa för att man inte kan se vad det är. Ett enskilt vildsvin går ganska enkelt att bland ihop med exempelvis dovhjortar som ligger ner eftersom värmesignaturen ser ganska likadan ut, där går att göra fel, säger Björn Meijer.

Djuret får bli oidentifierat, men snart dyker fler vita pricka upp på skärmen.

– Där har vi något, det är ett rådjur. En get, konstaterar Björn Meijer och markerar arten, tiden och platsen på kartan på skärmen.

Fler vita prickar syns och snabbt har han upptäckt ett antal rådjur i området innan det är dags att byta batterier. Nästa vända får vi syn på ännu fler rådjur, men när solen plötsligt tittar fram mellan molnen blir det genast svårare. Solljuset värmer snabbt upp trädstammar som dyker upp som långsmala vita streck på skärmen.

– Problemet blir när hela skogen är full av vita streck, då försvinner det vi vill hitta. När solen värmt upp skogen är det kört, säger Björn Meijer.

Som tur är försvinner solen snabbt bakom molnen igen. En älg och några dovhjortar syns på skärmen. En tydlig vit fläck visar sig vara en kvinna som är ute och går med en hund. I kameran ser vi hur några vildsvin en bit bort flyttar på sig när hon kommer gående, något kvinnan själv verkar helt ovetande om. Kameran hittar mängder med vilt bara inom en radie på ungefär 1 000 meter. Det känns fascinerande hur den kan skapa en helt ny bild av skogen än den man annars får under en vanlig skogspromenad. För att kunna kartlägga hela naturreservatet måste Björn Meijer byta position några gånger.

– Det är därför jag vill röra mig i ungefär samma område under samma tid. Flyger man på ett ställe ena dagen och ett annat ställe en annan dag blir resultatet mer osäkert. Man ska se inventering med drönare som trender som man bör göra flera gånger på samma plats.

Drönare har visat sig vara ett utmärkt redskap inte bara för inventering av vilt. Björn Meijer använder den exempelvis även vid inventering av viltskador, för att projektera staket och för efterbevakning av skogsbränder.

– När räddningstjänsten har släckt en skogsbrand och lämnat över ansvaret till markägaren kan vi anlitas och flyga över området. Vi går även runt, men flygningen gör det enklare för vi ser inte temperaturskillnader på marken utan den.

Uppdraget att göra viltinventeringen i Käringboda har Björn Meijer fått från markägaren Skärgårdsstiftelsen.

– Vi har haft ganska mycket viltskador på åkrarna i Käringboda och tog kontakt med Södertörn Naturvård för att inventera skadorna. Då frågade han om vi inte ville testa att göra en viltinventering vilket vi tyckte lät spännande, berättar Jonas Davidsson, kundansvarig förvaltare på Skärgårdsstiftelsen.

Planen är att Skärgårdsstiftelsen även ska inventera områden på några öar.

– Framförallt har vi mycket problem med dovhjort på öar i södra skärgården, till exempel på Nämdö. Eftersom det är en ö så kommer vi att få en ganska exakt siffra på hur många hjortar som finns där. Vi kommer även att göra en manuell räkning och kan då se hur tillförlitlig drönarinventeringen är, säger Jonas Davidsson.

Vore inte drönare ett väldigt bra hjälpmedel vid jakt?

– Med vissa undantag får man inte använda tekniska hjälpmedel i jakt, men Naturvårdsverket har fått ett regeringsuppdrag att utreda frågan om att använda drönare vid vildsvinsjakt, säger Björn Meijer.

Inlägget Högtflygande teknik en fena på att hitta vilt dök först upp på Tidningen Skärgården.

En entreprenör som skulle restaurera ett område i Sandemars naturreservat missförstod uppdraget och skövlade marken istället. Länsstyrelsen beklagar nu det inträffade.

Naturreservatet i Sandemar inrättades 1997 och är ett av länets främsta herrgårdslandskap med vidsträckta havsstrandängar och naturbetesmarker. Rikkärret är ett av landets främsta med skyddsvärd flora. Området är populärt att besöka, inte minst av fågelskådare, som har chans att få syn på ovanliga arter. Just nu pågår restaureringsåtgärder inom den del av reservatet som heter Höggarn, ett område där djur har betat i hundratals år men som delvis har växt igen med barrskog. Genom gallring och plockhuggning vill länsstyrelsen att 15 hektar av barrblandskog ska omvandlas till öppna betesmarker med björk och tall som dominerande arter. Men något har gått snett under arbetet. Istället för att gallra har entreprenören kört in stora skogsmaskiner och delvis kalhuggit området.

– Jag älskar området. Kossor har gått där och betat, vår, sommar och höst. Det har varit så himla fint skött, men nu har de sågat ner en urskog. En skogsmaskin har kört sönder marken, jag var så arg och uppgiven, säger en person ofta besöker området, men som inte vill namnges.

Enligt kvinnan ska en privatperson har stoppat föraren av skogsmaskinen att fortsätta avverkningarna.

Karin Joelsson, miljöhandläggare på länsstyrelsen, skriver i ett mejl till kvinnan: 

”Efter ytterligare besök på plats har vi tyvärr kunnat konstatera att delar av åtgärderna inte har följt våra noggranna instruktioner […] Detta trots att vi haft uppstartsmöte med entreprenören på plats och lämnat skriftliga instruktioner. Vi tycker att vi förberett detta väl, men tydligen har det inte räckt denna gång. Det är mycket ledsamt att de åtgärder vi beställt inte har blivit som vi tänkt.”

Skärgården kontaktade Karin Joelsson för att höra hur det kunnat gå fel.

– Det beror på många olika saker som gjort att det blivit fel. Det har både tagits ned för mycket träd, men även lämnats träd som vi ville ta ner. Vi kommer att höra med entreprenören vad de tycker vi kunde gjort annorlunda. Vi tyckte vi var så tydliga vi kunde vara, men uppenbarligen hade vi kunnat vara tydligare, säger Karin Joelsson.

Hur såg instruktionerna ut?

– Vi har gett skriftliga instruktioner, markerat träd i fält och varit på plats och gett instruktioner före och under åtgärd. Det är så vi brukar göra och det brukar räcka.

Går markerna att återställa?

– Det är stora körskador som vi ska åtgärda så gott det går och det är mycket som ligger kvar på backen som ska tas bort. Det är konkret det som går att göra och det kommer att göra skillnad, men träd som är borta går inte att sätta tillbaka. Stammar kommer ligga kvar som död ved.

Länsstyrelsen har inte tidigare använt entreprenören Mellanskog som genomförde arbetet. De anlitades eftersom de hade ett avtal med markägaren KMN Förvaltning AB.

Anna Ramstedt, kommunikationschef på Mellanskog, håller med om att avverkningen blev för omfattande.

– I det område där för många träd har tagits ner har Länsstyrelsen och entreprenören jobbat med en målbild för hur resultatet skulle bli. Detta arbetssätt kräver mycket god dialog mellan den som utför uppdraget och beställaren (i det här fallet länsstyrelsen). Dialogen hade uppenbarligen behövt vara ännu tätare. Mellanskog och länsstyrelsen kommer slutföra arbetet i tät dialog och därefter sätta oss ner och analysera vad respektive part hade kunnat göra annorlunda för att förhindra de missförstånd som har skett.

Enligt föreskrifter och skötselplan för Sandemar är skogsbruk vid Höggarn förbjuden däremot får naturvårdsinriktad plockhuggning genomföras, det vill säga avverkning av spridda träd. Karin Joelsson säger att en eventuell polisanmälan inte ligger inom hennes avdelning. Länsstyrelsens bedömning var att de åtgärder man planerat inte krävde strandskyddsdispens. Enligt uppgift till Skärgården kommer privatpersoner att anmäla åtgärderna.

Inlägget Naturreservat i Haninge skövlat dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vid bryggan i Styrsvik på Runmarö finns bilar som i vissa fall står parkerade månader i sträck och försvårar för pendlare att hitta parkeringsplatser. Runmarö intresseförening har nu skapat en enkät för att kartlägga och förbättra situationen på ön.

Många fordon på Runmarö gör att de tre parkeringarna i närheten av Styrsvik ofta är fulla. Parkeringarna har begränsningar i hur länge bilarna får stå där, men kontroller utförs sällan och bilar kan ibland stå flera månader utan att flyttas, vilket gör att en del bilägare tvingas att parkera längs med vägarna eller på tomterna nära bryggan. Situationen utgör främst ett problem för pendlare som måste hinna med båtarna.

– Situationen blir bara värre och värre eftersom fordonsflottan har ökat kraftigt senaste åren. Parkeringen på vägen upp till affären är proppfull med fordon och då börjar folk parkera efter vägen och det ställs bilar på gamla krogens tomt. Det blir många fordon överallt, säger Peter Larsson från Runmarö intresseförening.

Föreningen har inlett en dialog med Värmdö kommun om att utöka de två parkeringar som ligger på kommunal mark. Förra året skickade föreningen en skrivelse till kommunen och i oktober kom en tjänsteman ut till Runmarö. Enligt information Peter Larsson fick från kommunen så är markyta inget problem för att bygga ut parkeringarna, svårigheten är snarare kostnaden. Som längst kan bilägare ställa bilen på parkeringar i sju dagar, men en del följer inte reglerna och risken för kontrollavgift är liten.

– Förra året kom en person ut och kontrollerade en av parkeringarna vid ett tillfälle, säger Peter Larsson.

Föreningen vill nu förebygga ännu större problem och har tagit fram en enkätundersökning riktad till medlemmar i intresseföreningen och hembygdsföreningen.

– Eftersom åsikterna om parkeringarna skiljer sig så mycket åt mellan människor bestämde vi oss för att kartlägga hur det faktiska behovet ser ut och vad folk tycker. Det ger oss lite mer fakta i ryggen för att driva frågan och få kommunen att greppa vårt behov. I det här finns också en tanke att försöka klargöra problematiken för folk på ön och få dem att engagera sig i frågan.

Området vid bryggan ägs av olika fastighetsägare, där är det svårare för föreningen att göra något.

– Vi har bett kommunen hjälpa oss, men där finns ändå ingen yta att få till fler parkeringsplatser. Men vi vill få till tydligare skyltar om att enbart dagpendlare ska stå där.

Enkäten går att besvara digitalt, länk finns på föreningens facebooksida. Den ska även delas ut i pappersformat till människor på ön. Den 1 mars är sista dagen för att svara på enkäten.

Inlägget P-platser på Runmarö ska kollas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Delar av den omfattande renoveringen av kajen i Vaxholm har försenats, vilket kan innebära att arbeten kommer att genomföras under högsommaren. Ett 30-tal företagare i centrum kräver nu ett byggstopp under sommaren.

I en statusrapport från stadsbyggnadsförvaltningen i Vaxholm framgår att arbetet med att renovera kajen i Västerhamnen blivit försenat och som tidigast beräknas bli klar i slutet av juni. Något exakt datum kan inte ges eftersom kommunen väntar på tillstånd till sprängning från polisen. Förvaltningen beskriver det som att man nu står inför ett vägval: antingen att ytterligare arbeten görs under sommaren eller så får projektet bantas eller förlängas, något som skulle påverka budgeten negativt. Enligt förvaltningen förs en dialog med näringsidkarna om åtgärder för att kunna öppna parkeringen på gamla Shell-tomten och för att uteserveringarna ska kunna hålla öppet som vanligt. Men 33 företagare riktar i ett öppet brev kritik mot planerna på att arbeten ska pågå under sommaren, något man menar bryter mot tidigare löften.

– Hur många vill sitta på en uteserveringen och titta rakt in i en arbetsplats där man använder en spontmaskin? Det skulle vara förödande för många här i stan. Hela kajprojektet har från början gått ut med att man inte ska jobba då för att tursim och näringsliv ska kunna pågå som vanligt. Vi behöver den pausen för att kunna att hämta hem det vi förlorar innan högsäsong, säger Anna Hållén som driver Winbergs bar & kök, som ligger på kajen i Söderhamnen.

Under torsdagen var statusrapporten kring kajprojektet uppe som ett informationsärende på kommunstyrelsens sammanträde. Waxholmspartiet och Vaxholmsdemokraterna hade lämnat in så kallade nämndinitiativ där partierna yrkade på att kajarbetena skulle pausas under sommaren.

– Vaxholm har inget bra rykte hos företagarna. Vi ligger på plats 282 av 290 kommuner när det gäller kommunens service och handläggning av företagsärenden. Det här förbättrar inte direkt statistiken, säger Per-Håkan Öström (WP), ledamot i kommunstyrelsen för Waxholmspartiet.

Något beslut fattades inte, utan kommer att tas på ett extrainkallat sammanträde om några veckor när konsekvenserna av de olika alternativen utretts.

Om kostnaden av att pausa arbetena i sommar visar sig hög, kan ni komma att ändra inställning i frågan?

– Det är inte ovanligt att stora projekt som detta ofta medför förseningar på grund av oförutsedda händelser och att det kan medföra högre kostnader. I det sammanhanget kan det inte vara någon stor sak i förhållande till projektet som sådant.

Enligt Per-Håkan Öström ska tjänstemän på förvaltningen ha sagt till företag att de inte skulle få någon ersättning, något han är kritisk till.

– Det är inte tjänstemännens beslut, det är något vi politiker som bestämmer. Det finns en möjlighet att ge ersättning till handlare om de blir drabbade.

Inlägget Företagare kan drabbas när kajprojekt försenas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Haninge kommun har sålt sin fastighet på Fjärdlång till ett ungdomsförbund för 10,9 miljoner kronor, beslutet fattades på kommunfullmäktige under måndagen.

I måndags beslutade kommunfullmäktige i Haninge att godkänna försäljningen av kommunens fastighet på Fjärdlång till Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Östra distriktet (USF-Ö), som idag driver seglarskola på Vitsgarn. Anledningen till att seglarskolan vill köpa marken på Fjärdlång är att deras arrende på Vitsgarn har blivit uppsagt av Fortifikationsverket och att man därför behöver en ny plats för sin verksamhet.

Försäljningen till USF-Ö var uppe för beslut i kommunfullmäktige redan i december, men blev återremitterat då C, S och V ville utreda frågan vidare. Centerpartiet har efter det valt att stödja försäljningen.

– Jag tycker att det är bra att de hittar en plats. De bedriver en viktig verksamhet som bidrar till att ön nyttjas på ett bra sätt, säger Petri Salonen (C), ledamot i kommunstyrelsen.

Under 25 års tid arrenderade Stockholms kommun södra delen av Fjärdlång för lägerverksamhet. De uppförde då ett antal byggnader på ön. 1986 tog Haninge kommun över arrendet och fortsatte verksamheten. 2006 köpte Haninge kommun den arrenderade delen för 700 000 kronor. Hela fastigheten ligger inom ett naturreservat. Enligt naturreservatets föreskrifter är det förbjudet att använda byggnaderna för något annat än vandrarhemsverksamhet, korttidsuthyrning och för friluftslivets behov. Enligt Petri Salonen kommer vandrarhemmet inte att bli tillgängligt för allmänheten på samma sätt som tidigare.

– Det är tråkigt, men jag hoppas såklart att det blir öppet för allmänheten.

I ett pressmeddelande skriver kommunen att man innan försäljningen rådgjort med Skärgårdsstiftelsen, Försvarsmakten och länsstyrelsen.

Hur menar kommunen att en medlemsförenings verksamhet riktad mot barn följer föreskrifterna?

– Allemansrätten gäller fortsatt, på samma sätt som idag vilket ger alla möjlighet att besöka ön. Byggnaderna kommer med Ungdomsförbundet Sveriges Flotta Östra att användas just för ”friluftslivets behov”, med seglarskola och kolloverksamhet för barn och unga, i enlighet med föreskrifterna, skriver Rasmus Sandsten, presschef i Haninge, i ett mejl.

Enligt USF-Ö:s hemsida kommer seglarläger att hållas på Fjärdlång i år mellan mitten av juni och mitten av augusti. En budgivare som ville renovera byggnader och bedriva camping med butik och restaurang lade ett bud på elva miljoner kronor, men fick inte köpa fastigheten eftersom de hade förbehåll och förvaltningen ansåg att seglarskolans verksamhet låg mer i linje med reservatsföreskrifterna.

Kommunens beslut kan överklagas. Skärgården har sökt ansvariga vid seglarskolan som säger att de vill kommentera saken först när beslutet vunnit laga kraft.

Inlägget Fjärdlång sålt till ungdomsförbund dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har fått den otacksamma rollen att fungera som en svensk Badgad Bob. När hon vid sällsynta tillfällen fångas av en kamera försvarar hon hårdnackat det svenska miljöarbetet samtidigt som det konsekvent nedmonteras. Till exempel lyckades hon formulera en nedskärning av bekämpandet av främmande invasiva arter i vatten med 80 procent som ett bevis på att regeringen tar frågan om främmande arter på allvar.

Regeringens nej till havsbaserad vindkraft och ensidiga fokus på ny kärnkraft har också mött kritik. Kritiken mot regeringen kommer inte enbart från miljöorganisationer, till exempel riktade även Klimatpolitiska rådet skarp kritik i en rapport förra året. Kollegan jordbruksminister Peter Kullgren (KD), har heller inte rosats för sitt arbete. Till exempel kan hans hållning i frågan om sillkvoter i bästa fall beskrivas som flat. I oktober förra året blev han dessutom KO-anmäld av Socialdemokraterna för att ha röstat ja till dubblerade fiskekvoter för sill i centrala Östersjön, trots att riksdagens EU-nämnd beslutat att han skulle föra en restriktiv linje. Till ministerns försvar ska sägas att beslutet om kvoter inte är något Sverige enbart kan råda över, kvoterna hade höjts hur Peter Kullgren än röstat.

När det gäller frågor vi själva råder över så har regeringen ändå tagit fram några viktiga åtgärder. Till exempel har regeringen verkat för en utflyttning av trålgränsen, vilket är bra för vi behöver bli mycket bättre på att värna vårt lokala småskaliga fiske. Man har även gett Naturvårdsverket i uppdrag att underlätta jakt som skyddar sårbara fiskbestånd. Myndigheten ska även lämna förslag på åtgärder för att begränsa säl- och skarvpopulationer. Jag är personligen i allmänhet inte förtjust i att skjuta bort problem, men i det akuta läge vi har för flera fiskarter är det nödvändigt. Men tillåter vi jakt ska vi också tillåta att man tar hand om de skjutna djuren. Det är en självklarhet, men tyvärr är handel med sälprodukter förbjudet, vilket försvårar jakten och kan uppfattas som oetiskt av jägarna. Det är bra att Peter Kullgren står bakom en ändring av lagen som beslutas på EU-nivå. Kritiken mot att ”skjuta och slänga” sälar har pågått under många år, men EU-kommissionen har nu till slut öppnat för att se över lagstiftningen.

Regeringen satsar även på mer forskning kring hur skarvar och sälar påverkar fiskbestånden. Det är bra, det behövs mer forskning. Kvalificerade gissningar eller sunt förnuft kan låta bra, men inte sällan är verkligheten inte som vi vill att den ska vara eller som vi tror att den är. Nästa år är det val igen. Förhoppningsvis får vi en regering, oavsett partifärg, med ett ännu större fokus på att bevara biologisk mångfald, hotade fiskbestånd och småskaligt fiske.

Inlägget Ris och ros till regeringen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Arnold Kajerdal på Utö har länge kämpat för att etablera ett äldreboende på ön, men nu lägger han ner planerna på grund av brist på intresse från kommun och markägare.

Frågan om att starta ett seniorboende på Utö har diskuterats länge, men för ungefär tre år sedan bildades en arbetsgrupp på ön för att göra verklighet av planerna. Sommaren 2023 författade Arnold Kajerdal ett brev till Haninge kommun och Skärgårdsstiftelsen där han beskrev projektet. I brevet beskriver han hur den bofasta befolkningen ständigt minskar och blir allt äldre.

”Det är en oroande utveckling med tanke på hur det kan påverka den basservice vi har idag – båttrafiken, matvarubutiken och skolan som utgör grundbultarna i ett ö-samhälle”, skriver han i brevet. Syftet med arbetsgruppen var att skapa ett privat boende för äldre med litet vårdbehov men med önskan om service som exempelvis hemtjänst. Men kommunen visade inget intresse för projektet.

– Det var bara att lägga ner. Jag gjorde ett väldigt genomarbetat underlag och skickade det till kommunstyrelsen, men jag fick aldrig något svar. När det hade gått ett halvår skickade jag mejl till kommunalrådet Sven Gustavsson och fick bara ett kort svar att kommunstyrelsen inte svarar på några brev och att brev ska ställas till rätt förvaltning. Det var ganska märkligt, man hade kunnat tala om att jag skickat fel i alla fall, säger Arnold Kajedal.

Inte heller Skärgårdsstiftelsen, som äger mycket mark på ön, visade något intresse för planerna.

– Vi har försökt att säga till Skärgårdsstiftelsen att de borde kunna sälja något hus och använda pengarna till renovering av andra hus man äger, men de säger att de inte kan sälja eftersom de är en stiftelse. Men det är inte riktigt sant för allt som ligger i Gruvbyn ägs av Utö havsbad AB som i sin tur ägs av stiftelsen.

Jan Zetterman på Skärgårdsstiftelsen säger att man inte kan sälja byggnader även om det ägs av aktiebolaget Utö Havsbad.

– Vi kan arrendera ut mark samt göra markbyten men vi kan inte sälja. Detta gäller även via vårt dotterbolag Utö havsbad. Denna tolkning har genomförts av länsstyrelsen som har hjälpt oss med en tolkning av stadgar.

Möjligheten att bygga utanför Skärgårdsstiftelsens områden är begränsad eftersom stora delar av den marken ligger inom influensområdet för Försvarsmakten, som konsekvent säger nej till all bebyggelse. Arnold Kajerdal säger att han åtminstone hade hoppats på att få igång en dialog.

– Två tredjedelar av den bofasta befolkningen är ålderspensionärer och flera sitter ensamma i villor, men jag har i alla fall gett upp och det verkar inte vara någon annan heller som har lust att ge sig in i det här.

Inlägget Planer på äldreboende på Utö skrotas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Framtidens sjötrafik stod på agendan under ett välbesökt trafikråd som anordnades av Skärgårdens trafikantförening.

Michaela Haga (C), ordförande för Region Stockholms sjötrafikutskott, var inbjuden för att berätta mer om hur arbetet med den framtida skärgårdstrafiken fortlöper.

Det var nästan fullsatt i lokalen på Söder Mälarstrand i Stockholm när Skärgårdens trafikantförening förra veckan höll trafikråd. Från Region Stockholm var Michaela Haga inbjuden för att prata om trafikfrågor. Hon berättade bland annat om den gemensam taxa som ska införas på trafik mellan Stockholm och Vaxholm.

– Det har mottagits väl av resenärer och besättningar, sade Michaela Haga.

Hon berättade att det även pågår en taxeutredning för övrig skärgårdstrafik.

– Vi vill göra det lättare för resenärerna, men det finns ingen färdig lösning ännu.

Under året kommer regionen att starta arbetet med nya upphandlingar av skärgårdstrafiken med trafikstart till 2028.

– När politiken tidigare fattade beslut om att det skulle vara flera avtal i trafiken var tanken att mindre aktörer skulle lägga bud men det var inte så vi landade och det här ses nu över. Vi har inte jobbat på rätt sätt tidigare. Vi har upphandlat linje för linje, men vi behöver ta ett samlat grepp och kanske jobba lite mer i geografier som man gör i landtrafiken.

Ett stort arbete för framtiden handlar om minskade utsläpp. Efter presentationen fick deltagarna möjlighet att ställa frågor. Åsa Norrman på Karklö önskade en förbindelse mellan Sollenkroka och Boda till Vaxholm. Hon menade även att marknadskrafterna borde kunna nyttjas för att köra resenärer under sommaren, något hon fick medhåll för från många i lokalen.

En besättningsman på ett av skärgårdsfartygen önskade mer direktkontakt med regionen.

– 2017 var sista gången vi på båtarna hade möte med trafikförvaltningen eller er politiker. Vid det tillfället kom ni till båten och vi kunde komma dit om vi ville. Varför vill ni inte träffa oss, är ni inte intresserade av våra synpunkter?

– Vi har kontinuerliga möten med våra trafikoperatörer. I vissa fall har jag haft möten besättningar och fackliga representanter. Jag ser fram emot en inbjudan att träffa er, svarade Michela Haga.

Även Jonathan Ekholm, vd på Ressel Rederi, var inbjuden till trafikrådet för att bland annat prata om utmaningarna med elektrifieringen av fartygen Lisen och Lotten i Hammarby sjöstad. Han lyfte också problemet med korta upphandlingstider för att hinna miljöanpassa fartyg.

– I och med  Natomedlemsskapet är nästan all varvskapacitet upptagen av Försvarsmakten. Varven har nästan ett års tid för ett motorbyte. Man behöver en lång tidshorisont från upphandlingsplan till att vi kan ha fartyget färdigt.

Inlägget En blick mot framtiden under trafikråd dök först upp på Tidningen Skärgården.

Problemen med fiberkablarna på Ingmarsö har pågått i många år. Stefan Ljungberg har nu tröttnat och använder mobilt bredband trots att han lagt tusentals kronor på att dra in fiber.

Fiberdragningen på Ingmarsö tycks lämna en del övrigt att önska. Kablar ligger delvis dragna på marken eller hänger i luften och har ibland gått av.  ”Hela ledningsdragningen hos oss är ett totalt skämt. Den ligger i dagen över stora sträckor, ibland hängande över mark. Pemslangen som utgör yttre skyddet är på flera ställen skarvad utan något som helst förband.”, skriver en person i sociala medier.

– Jag orkade inte med problemen så jag skaffade mobilt bredband, säger Ingmarsöbon Stefan Ljungberg som lagt ungefär 40 000 kronor på fiberanslutning till två fastigheter, men som haft problem med uppkopplingen.

Vissa menar att kabeldragningen på ön är undermålig.

– Problemet var att det gjordes dåligt redan från början. Resultatet på Ingmarsö är bland annat att många varit missnöjda att det funkade dåligt, säger Torkel Borelius, som engagerat sig i frågan.

På sociala medier beskriver flera personer nätet som ”svajigt”, men för de flesta kan det samtidigt vara svårt att själva avgöra om felet beror på fiberkablarna eller något annat.

– Det som retar mig mest är att kommunen gick in och propagerade för att det skulle vara en säker och stabil uppkoppling. De har  tagit på sig stort ansvar, säger Stefan Ljungberg.

Men problemen gäller inte överallt, en person som bor på Brottö är desto nöjdare.

”Vi har haft fantastisk anslutning sedan dag 1 – vi streamar”, skriver personen.

Roland Höglund på Österåkers stadsnät säger att fiberkablarna inne på tomter är fastighetsägarnas ansvar och att kablarna tål att läggas direkt på marken om de ligger i en PEM-slang.

– Det händer att man gräver av kablarna på den egna tomten, men det är ens eget ansvar att ha koll på var kablarna går. Vi försöker förklara att man bör göra en skiss var kablarna är dragna och lägga den i elcentralen.

Inlägget Fortsatt trassel med Ingmarsös fiber dök först upp på Tidningen Skärgården.