Den 17 augusti var det officiell surströmmingspremiär. Även om den fermenterade fisken inte älskas av alla så är efterfrågan ändå stor. I Svenska Dagbladet kunde man läsa att köerna till butiker som säljer surströmming på sina håll ringlat hundratals meter och att burkar säljs på blocket för tusentals kronor. Ändå uppges tillgången på strömming har varit bättre i år än förra året, då fångsterna var katastrofalt dåliga. Tyvärr får vissa av oss genomlida ännu en sensommar utan den härliga doften av en nyöppnad burk surströmming. Att ålen, gäddan, torsken och nu strömmingen håller på att försvinna är till stor del en konsekvens av mänskliga

aktiviteter. När kollapsen väl inträffat brukar äntligen ett fiskestopp införas. Men ett fiskeförbud är ganska meningslöst om det ändå inte finns någon fisk. Se bara på hur det gått med ål och torsk.

Nu i dagarna kommer EU:s ministerråd att fatta beslut om nästa års fiskekvoter. Internationella havsforskningsrådet ICES föreslår en rejäl sänkning, nästan 50 procent mindre fisk föreslås få tas upp i centrala Östersjön och ungefär 40 procent mindre i Bottniska viken. På tok för sent och på tok för höga kvoter. Bara det faktum att kvoterna kan sänkas med 50 procent från ett år till ett annat tyder på att det råder stor osäkerhet. ICES skriver att det även med nollkvoter i Östersjön finns 22 procents risk att beståndet inte uppnår biologiskt säkra gränser. Forskare har i åratal pekat på en rad problem med det sätt som kvoterna bestäms, men politikerna har blint följt råden, antagligen för att blidka industrifiskarna och för att biomassan ansetts stor.

I en debattartikel nyligen i Dagens nyheter belyser forskare vid Stockholm universitet en formulering i förvaltningsplanen för Östersjön som säger att kvoter ska sättas så att det finns mindre än fem procents sannolikhet att fisket riskerar att orsaka en kollaps. Samtidigt som ICES rekommenderar ett fiske på upp till 63 000 ton strömming i Bottenviken, skriver man att fisket borde stoppas. Forskarna menar att ICES motsägelsefulla råd ger regeringen en möjlighet att verkar för att strömmingsfisket i Bottenviken stoppas, möjligen med undantag av småskaligt fiske för mänsklig konsumtion. Det verkar finnas ett politiskt stöd för detta. Bland annat har företrädare från Moderaterna varit tydliga med att man vill se sänkta kvoter på strömming. Strömmingen brukar ses som motorn i det marina ekosystemet i Östersjön, jag vågar inte tänka på vad som händer om den försvinner också. Nu är det upp till bevis för politikerna!

Inlägget Dags för politikerna att bekänna färg dök först upp på Tidningen Skärgården.

Intill Pukholmen ligger Sveriges värsta grund där mängder med båtar går på varje år.

– Det handlar om belopp på miljontals kronor, ingen vill ta ansvar, säger Fredrik Åkerström, en av ägarna till Sjöassistans.

 På båda sidor om Pukholmen, som ligger mellan Skarpö och Rindö, byggdes för länge sedan försvarsmurar som skulle hindra fientliga fartyg från att ta sig längre in i Stockhlom. Murarna ligger en halv meter under ytan och täcker i stort sett hela passagen. Tidigare var murarna utmärkta som en rad av grynnor i sjökortet, men har senare fått en internationell markering med ett heldraget streck omgiven av streckade linjer och med texten obstn. Den ovanliga markeringen har gjort att en del båtförare kan tro att det handlar om en sjökabel istället för en grynna. Fredrik Åkerström, en av delägarna i Sjöassistans, ett rikstäckande nätverk som hjälper båtägare med problem, säger att området är ökänt bland deras skeppare som titt som tätt får hjälpa båtar som kört på grundet.

– Det kan under en högsäsong plockas bort så många som 50 båtar av just detta grund. Det handlar om sönderslagna motorer och propellrar men som tur är inte så många personskador än så länge.

Enligt en boende på Skarpö var det bara under midsommarafton tio båtar som gick på grundet. Fredrik Åkerström säger att han i två års tid försökt få berörda intressenter och myndigheter att antingen ändra utmärkningen i sjökortet eller att sätta upp sjömärken.

– Jag har haft över 40 telefonmöten med olika myndigheter och organisationer. Ingen vill ta i det trots att det är Sveriges absolut största problemmakare. Utanför Pukholmen har du Sveriges tajtaste och mest trafikerade farled. Det är bara en tidsfråga innan någon driver ut i farleden och orsakar en allvarlig olycka. Enligt Fredrik Åkerström orsakar grundet skador för omkring 3-4 miljoner kronor per år.

– Försäkringsbolagen kan tänka sig att gå in och stötta det här, men de vill inte att grynnor ska börja bli ett försäkringsansvar utan sjösäkerhet ska ligga inom sjöfartsverkets ansvar.

Att sätta upp sjömärken kräver både tillstånd och ett ansvar för underhåll. Sjöfartsverket har inte visat något större intresse för grundet eftersom de främst jobbar med säkerheten kring farlederna. Inte heller Försvarsmakten eller Vaxholms kommun velat vidta några åtgärder. Fredrik Åkerström säger att man nu ska försöka få tillverkare av digitala sjökort att lägga in ett filter i korten som visar områden man inte bör köra i.

– Vi kan ta skadestatistik från hela Sverige och lägga in. Vi vet precis var folk kör på.

Undervattensmurar finns på fler ställen i Vaxholm och i Göteborgs skärgård, men de som finns vid Pukholmen orsakar överlägset flest olyckor.

Inlägget Ökända grund orsakar skador för miljoner dök först upp på Tidningen Skärgården.

Två naturvårdsorganisationer riktar kritik mot befarad jaktturism på Idö och Lidö och vänder sig nu till länsstyrelsen med en begäran om att stoppa jakten som man menar inte är förening med reservatens syfte.

Skärgårdsstiftelsen har nyligen tecknat ett arrendeavtal som tillåter jaktturism på Lidö och Idö, något som mött kritik från Roslagens ornitologiska förening (ROF) och Naturskyddsföreningen Roslagen (RNF). I ett brev till länsstyrelsen skriver man att det jaktarrende som Skärgårdsstiftelsen nyligen tecknat är mycket olämpligt och osmakligt eftersom områdena består av naturreservat och Natura 2000-område med många störningskänsliga arter. Föreningarna menar att så kallad jaktturism under helger och veckor med människor som kanske saknar kunskap och känsla om naturreservaten inte är förenlig med reservatens syften om att vårda växt- och djurliv. Man skriver även att det finns en risk för oansvarig förvaltning av viltstammarna. Ola Nordstrand som är ordförande i RNF säger att föreningen förankrat sin skrivelse genom att prata med flera sakkunniga på området.

– Enligt avtalet är det upp till den som får arrendet att bjuda in folk för att skjuta vilt. Den här typen av verksamhet med jaktturism har vi redan sett i skärgården med riktigt dåliga följder, säger Ola Nordstrand.

Ola Nordstrand syftar på ett i medier uppmärksammat företag som misstänks för en rad jaktbrott.

Har ni någon anledning att tro att den person som ska bedriva jakten kommer att missköta den?

– Nej, det är mer utformningen av arrendet vi är ute efter. Det finns en stor risk att jakten kan urarta.

Ola Nordstrand säger att det även kommer att vara svårt att kontrollera jakten efter att Skärgårdsstiftelsen gjort om organsationen och tagit bort många tillsynsmän från öarna.

Peter Hahn, boende på Rådmansö och jaktledare för jaktlaget i Riddersholms naturreservat, är den som fått jaktarrendet på Lidö och Idö.

– Om man inte är tredje generationens skärgårdsbo är det svårt att komma åt jakten på skärgårdsöarna. Får man chansen att ta över ett fint arrende är det klart man hoppar på, säger han.

Hur ser du på oron över att jakten kan sker i ett naturreservat och störa både djur och människor som rör sig där?

– Det finns ett avtal som jag kommer att hålla mig till, sedan handlar det om vanlig förvaltning, att anpassa uttaget efter tillgången. Är det ett bra år tar man ut fler djur, är det ett dåligt år tar man ut färre. Jag har ingen avsikt att förstöra viltstammarna på ett arrende som jag tänker försöka hålla kvar ett antal år.

Kommer du att jaga med betalande gäster på öarna?

– Absolut, jag samarbetar med en jägarexamensutbildare som har utbildningsjakt som kommer att jaga på öarna.

Jonas Davidson, jakt- och viltansvarig på Skärgårdsstiftelsen, ser inga farhågor med den planerade jakten.

– Peter Hahn har stor erfarenhet och har varit jaktarrendator i Riddersholms naturreservat sedan 2017. Han har skött det utmärkt och jag litar på honom, men skulle han inte sköta sig så kommer han inte att vara kvar. Avtalen förlängs med ett år i taget.

Inlägget Oro för jaktturism på Lidö och Idö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Högsta Domstolen har beslutat att inte pröva målet om gästhamnen i Långvik. Tidigare domar som fastställer att hamnen är olagligt uppförd står därmed fast.

Den segdragna tvisten om gästhamnen i Långvik har nått vägs ände. Hamnen, som ursprungligen finansierades med EU-medel, öppnade sommaren 2021 av Möja-Långvik samfällighetsförening. Fem medlemmar i föreningen klandrade beslutet att delta i EU-projektet. De menade att beslutet stred mot föreningens syfte som angav plats för lastning och lossning och därmed bröt mot samfällighetslagen. Efter många rättsprocesser har Högsta Domstolen nyligen beslutat att inte pröva ärendet. Därmed är det klart att anläggningen är olagligt uppförd. Sedan EU dragit tillbaka finansieringen är det Värmdö kommun som betalat för den och kommunen ser sig som delägare i gästhamnen.

– Kommunen har haft dialog med föreningen efter att domen kom. Nu är det upp till föreningen att analysera domen och besluta om hur de tänker agera framåt. Hur kommunen kommer att agera tar vi ställning till efter att föreningen gjort det jobbet, skriver Anette Niska Andersson, pressansvarig vid Värmdö kommun i ett mejl.

Erik Pettersson är ordförande i samfällighetsföreningen, han säger att man ännu inte kommit fram till hur man ska gå vidare.

– Vi jobbar på att hitta en lösning, säger Erik Pettersson.

Stridigheterna kring hamnen har pågått i många år, varför har det varit så viktigt att ta den kampen?

– Därför att hamnen är bra för ön och föreningen.

Problemen i Långvik har dock inte enbart handlat om själva beslutet att bygga gästhamnen. I november 2021 upphävde länsstyrelsen bygglovet för bryggan på grund av stora brister i utredningen. Det beslutet fastställdes slutligt av domstolen i juni förra året och bryggan har sedan dess saknat bygglov. Ett nytt (tredje) bygglov har tagits fram, men har även det överklagats i en 57 sidor lång skrivelse till länsstyrelsen, vilket innebär att bryggan fortfarande saknar bygglov. Anmälaren anser, bland annat, att de brister i utredningen som länsstyrelsen tidigare påtalat fortfarande inte är åtgärdade.

Inlägget Gästhamnen i Långvik är olagligt uppförd dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. Högsta domstolen har sagt sitt: det blir ingen ny rättegång. Historien om gästhamnen i Långvik på Möja visade sig därmed sluta i en tragedi. Idén till projektet uppkom redan 2016 efter att länsstyrelsen hållit ett av sina ö-för-ö-möten på Möja där det framgick att det fanns en möjlighet att få miljontals kronor från EU-fonden Central Baltic till olika projekt. Sedan gick det fort. För fort. Upphandlingarna gjordes på fel sätt och Värmdö kommun som var projektledare fick stå för kalaset på drygt två miljoner kronor istället. Även byggloven visade sig undermåliga och fick göras om efter flera rättsprocesser. En tjänsteman på kommunen blev dessutom JO-anmäld mitt i alltihop.

Men det allvarligaste var att hela projektet visade sig vara olagligt. Det var helt enkelt inte tillåtet att bygga en gästhamn i Långvik eftersom det strider mot samfällighetens stadgar. Enligt en advokatfirma som granskat hela processen så borde kommunen insett detta redan från början när man skrev på ett avtal med föreningen om att genomföra projektet. Men istället för att dra i bromsen så gick man vidare och lät föreningen bygga gästhamnen. Exakt vad som nu händer är oklart. Kommunen kanske skulle kunna hävda att pengarna för hamnen betalats ut felaktigt och kräva tillbaka dem, men eftersom det i slutändan är kommunen som själva försatt sig i denna situation är det osannolikt. Enligt en promemoria från advokatbyrån DLA Piper så skulle en möjlighet vara att kommunen tar över anläggningen, antagligen för att sälja den. Att helt enkelt ge bort bryggan till föreningen ses inte som juridiskt möjligt. Det vore dessutom orätt mot skattebetalarna.

Styrelsen säger att man nu funderar över hur man ska gå vidare. För delägarna i föreningen blir slutresultatet av hela debaclet att föreningen fått stora utgifter i form utbetalningar till tvångsförvaltare och advokater. Några intäkter från gästhamnen finns inte. Ordföranden, som varit med och drivit processen, är själv inte är medlem och riskerar personligen ingen ekonomisk skada. Möjligen kan styrelsen bli skadeståndsskyldig, i så fall väntar ytterligare rättsprocesser. Föreningen har i alla fall till sist fått bygglov för bryggan beviljat av kommunen, men det bygglovet är (såklart) överklagat och kommer gissningsvis att ta ytterligare ett par år att reda ut. Historien om gästhamnen i Långvik fortsätter med andra ord, men något lyckligt slut bör man nog inte hoppas på.

Inlägget Haveri för gästhamnen i Långvik dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter att alla lärare vid Utö skola strax innan sommarlovet valde att sluta fanns en risk att skolan skulle tvingas stänga. Men efter hårt jobb har skolan lyckats rekrytera nya lärare under sommaren.

Bara några dagar innan skolavslutningen kom beskedet att samtliga lärare vid Utö skola skulle sluta och risken var då överhängande att skolan med sina drygt 20 elever skulle tvingas stänga. Under sommaren har tjänstemännen vid Haninge kommun jobbat hårt med att rekrytera nya lärare till skolan. Arbetet har lönat sig och två nya heltidsanställda och behöriga lärare har rekryterats. En av lärarna är på plats och jobbar. Den andra har uppsägningstid på sitt tidigare arbete och kommer att börja efter höstlovet. Magnus Andersson är nytillsatt rektor på skolan.

– Just nu har vi full bemanning i och med att det är en lärare som ännu inte slutat. Vi är på gång med ytterligare en lärare, men vi behöver komma överens.

Om skolan får tre lärare så kommer bemanningen att vara utökad jämfört med tidigare. Therese Aspson är förälder med barn i skolan, hon har varit med i en särskilt arbetsgrupp som under sommaren engagerat sig i rekryteringen av lärare. Hon är nöjd med hur kommunen hanterat frågan.

– Arbetsgruppen har fungerat 110 procent. Vi är helt fascinerade och jätteimponerad av stöttningen vi fått, särskilt från Mikaela Otterström (tidigare tillförordnad rektor). Man är inte van att någon svarar mitt i juli eller lägger ned tid på våra frågor, men hon har gjort det.

En av lärarna har valt att flytta till Utö med sin familj.

Inlägget Framtiden säkrad för Utö skola dök först upp på Tidningen Skärgården.

På Arholma kan strömavbrott snart vara ett minne blott. Förra veckan invigdes ett så kallat mikronät på ön som ska göra elnätet säkrare för kunderna.

På Arholma har Vattenfall skapat ett eget lokalt energisystem som är integrerat i det befintliga elnätet. Syftet är att säkra strömförsörjningen på ön vid kortare avbrott på huvudledningen från fastlandet. Mikronätet är det första i sitt slag i Sverige och ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom Vattenfall. I tisdags förra veckan var den officiella invigningen.

– Jag är förstås stolt att står här i dag och inviga vårt första mikronät på en ö samtidigt som vi tar ett viktigt steg mot en mer hållbar och innovativ framtid, sade Annika Viklund, vd för Vattenfall eldistribution under sitt invigningstal.

Elnätet består av flera delar. Det finns tre strömbrytare, en solpanel och två batterilager. Nätet kontrolleras med hjälp av tre olika kontrollsystem utplacerade på olika delar av ön. I normalfallet tas elen från fastlandet, men mikronätet gör att nätet vid ett strömavbrott övergår till batteridrift. En hemsida har tagits fram där besökarna i realtid kan se hur mycket el solcellerna producerar, hur stora energilager batterierna har och hur elströmmarna går på ön. Under invigningen uppmanades de närvarande att gå in på hemsidan på sina telefoner och vara med när huvudbrytaren till fastlandet tillfälligt slogs av och nätet övergick i ö-drift.

– Vi kapar förbindelsen med land och förhoppningsvis kommer det inte att bli strömlöst på Arholma, sade Niklas Sjöberg, projektledare på Vattenfall eldistribution.

Övergången visade sig fungera utan några bekymmer. På hemsidan kunde man se hur strömmen av el från fastlandet avbröts och att batterierna skulle räcka i ungefär tolv timmar. I praktiken håller batterierna inte så länge, systemet är byggt för att klara cirka två timmar, men under invigningsdagen sken solen från klarblå himmel vilket gjorde att solcellerna bidrog med ström. Enligt Vattenfall räcker två timmar för att hinna åtgärda de flesta problemen, däremot räcker det inte vid omfattande stormar.

– Att skapa något som ger 100 procent skydd mot extrema händelser som Alfrida skulle jag säga är för dyrt. Men de flesta felen är mycket kortare. Två timmar är så långt att vi löser de stora tekniska utmaningarna. Under sommaren räcker batterierna säkert mycket längre tid än så och bidrar kunderna genom att avstå från att starta tvättmaskiner och liknande under ett strömavbrott så kommer vi förlänga det ännu mer, säger Peter Söderström, affärsutvecklingschef på Vattenfall eldistribution.

Om strömmen från fastlandet bryts får boende på Arholma ett sms om att nätet är satt i ö-drift, vilket gör att de kan dra ner på elförbrukningen för att förlänga nätets batteritid. Det är också tekniskt möjligt att koppla in ytterligare energikällor som solpaneler eller vindkraftverk till nätet för göra det ännu driftsäkrare.

– Jag pratade men en person här på ön som hade både solceller och batteri hemma. Det är egentligen samma sak som vi gör här. Bara det att vi gör det för 200 kunder medan han gör det för sig själv.

I dagläget har Vattenfall inga konkreta planer på fler mikronät, men Peter Söderström är övertygad om att blir fler mikronät i framtiden.

– Jag är personligen övertygad om att vi kommer att bygga fler, men vi kommer inte att bygga dem överallt. Men även om vi inte bygger kommer andra att bygga, till exempel energigemenskaper.

Roland Brodin (M) och Andrea Kronvall (KD) var två Norrtäljepolitiker som valde att komma till invigningen.

– Det är positivt för skärgården och Arholma. Vi är jätteglada. Det här ger en respit vid strömavbrott så man kan förbereda sig. Jag hoppas att det blir fler liknande nät, säger Roland Brodin, kommunalråd i Norrtälje.

Bland medverkande öbor var det flera som önskade mer elproduktion i nätet i form av solceller och vindkraft. Roland Brodin tror dock att ny vindkraft kan bli svårt att genomföra.

– Vindkraft är bra, men många vill inte ha det inne i skärgården. Det gör det jobbigt, säger Roland Brodin.

Andrea Kronvall tror mikronätet kan göra att fler tillbringar mer tid på Arholma.

– I kölvattnet av pandemin såg vi att fler och fler söker sig ut och vill arbeta i sina stugor. Men det är inte optimalt att digitala möten bryts vid strömavbrott och  då möjliggör det här nätet att man fortsätta jobba. Det finns så mycket positiva synergieffekter att hämta, säger  Andrea Kronvall, kommunalråd i Norrtälje.

Bland det 30-tal Arholmabor som kom var många glada över att ha fått ett säkrare elnät även om man anser att det redan idag fungerar bra.

– Det är fantastiskt. Förr var det jämt och ständigt avbrott. Man fick fylla upp hinkar med vatten så fort det skulle blåsa upp. Men det har successivt blivit bättre. Numera struntar jag i att fylla upp hinkar även när det är storm, säger Lars-Gunnar Tjärnquist som är ordförande i Arholma intresseförening.

– Det har gjort ett bra jobb. De har varit länge på ön och ofta kört maskiner på vägarna, men gjort det så att det ska störa så lite som möjligt för oss som bor här, fyller Arholmabon Kennet Wennerholm i.

Hela installationen av mikronätet på Arholma har kostat lite drygt 20 miljoner kronor. En del av pengarna är utvecklingskostnader som inte upprepas vid ytterligare byggnationer.

Inlägget Sveriges första mikronät driftsatt på Arholma dök först upp på Tidningen Skärgården.

Under hösten/vintern kommer skolbarn på Sandhamn att bli först i Sverige med att åka elbåt till skolan efter att rederiet Wallner Marin valt att satsa på fossilfri drift på en av sina båtar.

Idag lanserar svenska båttillverkaren Xshore en helt ny arbetsbåt med eldrift, en modell man kallar Xshore Pro. Eldrivna fritidsbåtar finns redan på marknaden, men lite större, snabbgående båtar för kommersiell trafik på länge sträckor är betydligt ovanligare. Magnus Wallner, som kör skolskjutsar i Värmdö skärgård, har valt att satsa på en Xshore Pro för att ta skolbarnen på Sandhamn till skolan på Runmarö. Han säger att det finns en del osäkerheter med att satsa på ny, oprövad teknik.

– Det här är ett pilotprojekt i och med att ingen gjort det förut. Det kommer att fungera, men vi vet inte hur väl det kommer att fungera.

Elbåtar är generellt betydligt dyrare än motsvarande bensin- eller dieselbåtar och kalkylen är ganska osäker för den som väljer att satsa på den nya tekniken.

– Värmdö kommun har högt uppsatta miljömål. Avtalet för skolskjutsar gäller upp till åtta år förutsatt att man från år fem och framåt har en elbåt. Med lite längre avtal kan man därför göra nyinvesteringar. Men knäckfrågan är elpriset som kan variera flera hundra procent mellan morgon och eftermiddag. Det är avgörande att man får det under kontroll, säger Magnus Wallner.

En annat problem är avsaknaden av laddstationer.

– Om vi ska kunna maximera nyttan med elbåtar så behöver man ett laddnätverk för att kunna ladda båten under dagen. Vi har en jättebra dialog med Värmdö kommun. Vi hoppas på kort tid att det ska finns ställen att ladda på. I och med att alla är så intresserade av att göra det här så bra som möjligt, både vi, beställaren och tillverkaren, så kan man komma ganska långt.

Magnus Wallner säger att båten ska levereras i oktober och sättas i drift i år. Förhoppningen är att kunna köra mer än bara skolskjutsar.

– 170 dagar om året är inte skoldagar då kan vi köra hemtjänst och annat. Jag vill köra så mycket som möjligt.

Båten är åtta meter lång och kommer att ha åtta platser för passagerare. I bästa fall räknar Magnus Wallner med att kunna spara 40 000 liter diesel per år med eldrift. Global lansering av Xshore pro skedde under torsdagen efter att tidningen gått till tryck. Skärgården har därför inte fått ta del av foton eller ytterligare specifikationer kring båten.

Inlägget Unik elbåt grejar skolskjutsen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det blåser inte bara hårda vindar på sjön, även bland personalen på Blidösundsbolaget är det turbulent. Nu larmar flera anställda om missförhållanden på båtarna.

Waxholmsbolagets fartyg har en speciell plats i många människors hjärta. Bolagets verksamhet går tillbaka till mitten av 1800-talet och fartygen har under lång tid varit en älskad del av stadsbilden i centrala Stockholm. Över en miljon människor åker årligen med någon av bolagets 21 fartyg och kundnöjdheten ligger varje år stadigt på omkring 95 procent, överlägset alla andra trafikslag i regionen. 2017 klev franska Transdev in som utförare. Inledningsvis förvärvade man Blidösundsbolaget, som då endast hade en liten del av trafiken i inre delen av skärgården. Så här kommenterade dåvarande vd Göran Ahlqvist försäljningen.

– Vi som ägt och arbetat med Blidösundsbolaget i 35 år är glada över att vårt bolag hamnar i goda händer. Här finns den kompetens, bredd och styrka som behövs för att ta Blidösundsbolaget vidare in i framtiden. Här finns också en respekt för historia och traditioner, något som varit så viktigt under Blidösundsbolagets över hundraåriga verksamhet.

De senaste åren har Transdev successivt tagit över mer och mer. Genom Blidösundsbolaget, dominerar man idag trafiken i Stockholms skärgård, men bland personalen på båtarna gror sedan ett par år tillbaka ett missnöje. Flera besättningsmän med långa anställningar ombord på båtarna som Skärgården varit i kontakt med vittnar om en kulturkrock mellan Transdevs personalpolitik och den som funnits tidigare. Arbetsplatsen beskrivs som att den präglas av rädsla. Den som kritiserar ledningens beslut kan bli uppkallad till kontoret, synpunkter ignoreras, besättningsmän upplever själva att de endast är ett anställningsnummer på ett papper och det tas inte hänsyn till önskemål om vilket fartyg man vill tjänstgöra på. Enligt avtalet ska den som utför vissa uppgifter ha rätt till ett däcksmanstillägg på 2 500 kronor i månaden, men bara ett fåtal av dem som har rätt till tillägget får det. HR-chefen som ska hantera personalfrågor sitter i Göteborg och upplevs som mer eller mindre osynlig, istället ska driftledare och chefer hantera problem på arbetsplatsen, något som personalen menar att de inte har kompetens för. Några anställda med mer än 35 semesterdagar sparade fick dagarna utbetalda i pengar utan att först ha blivit tillfrågade, vilket gjorde att en stor del försvann i skatt. En annan fråga handlar om ett beslut ledningen tog att börja ta betalt för kranvatten, något som mötte protester bland resenärerna. När ledningen backade ansåg anställda att de fick ta skulden.

Flera tidningen pratat med säger att droppen som fick bägaren att rinna över var när två anställda med lång erfarenhet nyligen fick sparken med omedelbar verkan efter att ha varit alkoholpåverkade på arbetsplatsen. De anställda Skärgården varit i kontakt med säger att man inte försvarar det personerna gjort men att straffet varit inhumant och att man först ska ges en varning och därefter eventuellt erbjudas vård. En av personerna ska nu ha återanställts. Flera anställda upplever att man mår dåligt, men att det samtidigt är svårt att hitta andra arbetsgivare då Blidösundbolaget har sådan dominant ställning. Ingen av de personer Skärgården varit i kontakt med vill bli namngivna eller ens anonymt citerade på grund av rädsla för repressalier. Trafiken i skärgården utförs på  beställning av Region Stockholm. Till skillnad från privata utförare av offentlig verksamhet inom vård, skola och omsorg så omfattas inte personalen inom Blidösundsbolaget av meddelarfrihet eller efterforskningsskydd. Det har stormat kring Blidösundsbolaget tidigare. För två år sedan fick dåvarande vd avgå med omedelbar verkan på grund av brister inom ekonomi och styrning.

”Vi följer de lagar vi har att förhålla oss till”

Trots att flera av varandra oberoende källor upplever stora problem på sina arbetsplatser, anser inte ledningen för Blidösundsbolaget att man gör något fel. Stefan Johansson, ansvarig press- & externkommunikation på Transdev svarar på kritiken från de anställda.

Hur ser ni på upplevelsen att det finns ett vi/dom-tänkande där kontorsanställda och anställda på båtarna behandlas olika?

– Det stämmer inte. Vi följer de lagar och regler vi har att förhålla oss till som arbetsgivare samt våra egna riktlinjer på området. Det lämnar inget utrymme för särbehandling åt något håll.

Anställda vittnar om en rädsla att framföra kritik och att åsikter och synpunkter nonchaleras och inte leder någon vart.

– Blidösundsbolaget uppmanar alla anställda till dialog och vill vara tydliga med att anställda inte ska känna oro över att kontakta chef eller annan medarbetare i ledningsfunktion.

Borde man inte ha en HR-chef mer tillgänglig?

– Blidösundsbolaget ingår i koncernen Transdev där HR-funktionen agerar linjärt över flera av Transdevs verksamheter. Även om HR-funktionen rent fysiskt finns i Göteborg är tillgängligheten via mail eller telefon på samma sätt för alla.

Det finns ett däcksmanstillägg som vissa får men andra inte, varför?

– Blidösundsbolaget följer de lagar och avtal som finns. Några av de avtal som nu gäller var framförhandlade tillsammans med facket och undertecknade innan vi tog över delar av trafiken. Vi har gärna en dialog med facket om hur man skulle kunna omfördela eventuella tillägg i olika avtal men det kan vi naturligtvis inte göra utan fackets medverkan.

Är det inte rimligt att låta personal själva bestämma hur semesterdagarna ska betalas ut?

– Blidösundsbolaget följer de lagar och avtal som finns och som vi undertecknat. Vi kan inte frångå dessa.

Anställda upplever att beslutet att börja ta betalt för kranvatten skylldes på de anställda och att ledningen inte tog ansvar.

– Där har vi tidigare sagt att beslutet att ta bort vattenkarafferna, och varför detta gjordes, från vår sida kunde kommunicerats tydligare till de i personalen som berördes. Det är alltså de i ledningen som fattade beslutet som tagit på sig detta ansvar om att kommunikationen borde varit bättre. Ingen har skyllt på de anställda. 

Två personer fick sparken efter att ha varit alkoholpåverkade på arbetet. Varför blev de inte först varnade och erbjudna vård som lagstiftningen säger?

– Blidösundsbolaget uttalar sig inte om enskilda personalärenden med respekt för sina anställda. Blidösundsbolaget följer de lagar och avtal som finns.

Inlägget Personalens larm inifrån rederiet dök först upp på Tidningen Skärgården.

Politiker i Värmdö kommun har en uttalad önskan om att ambulanshelikoptern återigen placeras på Värmdö. Nu vill man undersöka en placering i Östra Kil, trots att en utredning redan visat att platsen är mycket olämplig.

Frågan om var ambulanshelikoptern ska permanent förläggas har stötts och blötts i 30 års tid. För två år sedan tog Region Stockholm beslutet att förlägga basen för ambulanshelikoptern i Ullna i Österåker, ett beslut som revs upp i april i år på grund av motsättningar med markägaren. Några fortsatta utredningar har inte gjorts sedan dess, men i Värmdö vill politikerna gärna se att verksamheten återigen hamnar i kommunen, där den var placerad mellan 1993 och 2017. Kommunens planutskott har nu antagit ett start-pm som innebär att man ska undersöka om basen kan ligga i det planerade industriområdet i Östra Kil. Området har av regionen tidigare bedömts som olämpligt. Enligt Lennart Samuelsson, flygsäkerhetsstrateg på Locum, som ägs av Region Stockholm, har ingenting förändrats vad gäller lämpligheten att ha basen i Östra Kil.

– Jag skulle säga att Östra Kil är en lika dålig placering nu som det var då. Vi har i två års tid försökt skapa synergier tillsammans med exempelvis Sjöfartsverket och deras behov av placering för att skapa mervärden för samhället och skattebetalarna och då faller Östra Kil bara på det. Om det har gått åt något håll så är det snarare att Östra Kil ser ännu sämre ut nu än när vi tittade på platsen och inte hade intensivvårdshelikopter och samarbetet med Sjöfartsverket, säger Lennart Samuelsson.

Erfarenheterna från den planerade basen i Ullna gör att regionen nu ska ta fram en ny kravspecifikation och gå ut med ytterligare en förfrågan till länets kommuner och större markägare.

– En av utgångspunkterna för arbetet är den breda baseringsutredning som regionen i flera steg genomförde under åren 2019-2021. Ett förändrat omvärldsläge, tillsammans med att regionen nu har ytterligare en helikoptertjänst (Karolinska sjukhusets intensivvårdshelikoptrar) gör att kompletteringar behöver ske till grund för det fortsatta arbetet, skriver Peter Bolin, chef för prehospital vård vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, i ett mejl.

Den tidigare utredningen pekade ut Bromma flygplats och Mellingeholms flygplats i Norrtälje som möjliga platser för basen, men dessa platser har regionen av olika skäl valt att inte gå vidare med.

Vilka nya platser kan det finnas som ni inte tittat på tidigare?

– Jag har ställt mig samma fråga. Vi har utrett det här 32 gånger tidigare. Jag vet inte vad som kan ha förändrats, säger Lennart Samuelsson.

Inlägget Bas på Värmdö för ambulanshelikoptern ska utredas igen dök först upp på Tidningen Skärgården.

Planerna på ett kostall med mjölkproduktion ser nu att kunna bli verklighet efter en dom i mark- och miljödomstolen.

Vid årsskiftet 2021/2022 flyttade holländska bondefamiljen Boersma/Brink in på Norrgården på Ingmarsö. Familjen driver idag en gårdsbutik i den gamla ladan, men planerna var att även låta bygga en ny lada med kostall för mjölkproduktion. För ett drygt år sedan gav Österåkers kommun bygglov till ladugården, men beslutet överklagades till länsstyrelsen av närboende som bland annat hade synpunkter på placeringen av ladan och att den, enligt dem, utgjorde en förvanskning av en kulturhistoriskt känslig bebyggelse. Länsstyrelsen avslog överklagan, en dom som överklagades till mark- och miljödomstolen. Domstolen har nu avgjort ärendet. Man följer länsstyrelsens beslut och avslår överklagandet. I sociala medier har domstolens beslut mötts av stor glädje.

– Det är många som jobbar med det här, det är en lättnad för alla, säger Bertil Ågren från Norrgårdsstiftelsen som arrenderar ut gården till familjen.

Ladan finansieras av stiftelsen med bidrag från Österåkers kommun. Man har även fått in en halv miljon kronor i frivilliga bidrag från människor som står bakom projektet. Enligt ansökan handlar det om drygt 20 kor som ska vara på ön och hålla landskapet öppet. Ladan kallas i folkmun för ”Hattes lada” efter tv-profilen Hans Furuhagen som ofta vistades på Ingmarsö. Grannarna har fram till 5 oktober att begära prövningstillstånd hos mark- och miljööverdomstolen. Om den inte överklagas vinner domen laga kraft.

Inlägget Ljusning för ny lada på Ingmarsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

För andra året i rad arrangerades Workboat-mässan på Djurgården, i år med fler utställare och besökare.

Workboat-mässan arrangerades för första gången i september förra året på Djurgården. Inspirationen kom från USA, berättar Johan Lindström, operativ chef på Team Marin, företaget som står bakom mässan.

– I USA har man renodlade mässor för arbetsbåtar. Vi beslutade förra året att köra igång i Sverige. Här finns ju renodlade mässor för fritidsbåtar, men vi saknade en mässa där företag kan träffa företag för att skapa en mötesplattform.

Förra årets mässa blev lyckad och till årets mässa hade fler utställare valt att delta.

– Vi fick bra feedback förra året. I stort sett alla som var med då kom i år, men vi fick också många nya utställare. Det blev fler montrar och båtar i år, det var väldigt kul, säger Johan Lindström.

Under årets mässa lanserade företaget X-shore en världsnyhet när man presenterade en ny eldriven arbetsbåt som bland annat ska användas för skolskjutsar i Värmdö kommun. Ett 40-tal montrar var uppställda på två vägfärjor och i hamnen låg över 50 fartyg. Bland annat var Sjöpolisen, Kustbevakningen, Sjöräddningssällskapet och Storstockholms brandförsvar på plats. En dramatisk händelse under mässan var när en besökare blev sjuk och mässdeltagare från det telemedicinska företaget Lifelink on call fick rycka in.

– Han ryckte in snabbt och gjorde en bra insats tills ambulansen kom.

Lifelink on call säljer sjukvårdstjänster, medicinsk utrustning och utbildning till verksamheter som jobbar på otillgängliga platser. En annat ovanligt inslag under mässan var när deltagarna fick se kungen åka iväg med Vasaorden i sambandet med firandet av 50 år på tronen. Mässan ska nu utvärderas, men tanken är att den ska bli återkommande varje år.

Inlägget Vind i seglen för ny båtmässa dök först upp på Tidningen Skärgården.

Djurgårdens Färjetrafik vann upphandlingen av pendelbåtstrafiken mellan Mörtnäs i Värmdö och Strömkajen i Stockholm. Trafiken startar den 1 april nästa år.

Den planerade pendelbåten mellan Mörtnäs i Värmdö och Strömkajen har försenats flera gånger, men nu ser det ut som att den snart kan bli verklighet. Förra veckan tilldelades Djurgårdens Färjetrafik trafiken på sträckan med trafikstart 1 april.

– Det ska bli spännande att få vara med och utveckla pendelbåtstrafiken. Väldigt kul att det äntligen blir av. Hittar vi verkligen bortanför Djurgården kanske man kan undra? Men det gör vi faktiskt, säger Oscar Carheden, vd på Djurgårdens Färjetrafik skämtsamt.

Ni kör idag Djurgårdsfärjorna, varför var ni intresserade av trafiken från Värmdö?

– Det är klart att man behöver attraktiva upphandlingar för att inte stagnera som bolag betraktat. Det här passade relativt bra och vi såg en spännande utmaningen i det här som ett nytt okänt territorium.

Fartygen kommer att tas från Strömma Turism och Sjöfart som tillsammans med företaget Serco äger Djurgårdens Färjetrafik. Det handlar om fartygen Delfin XI och Eskil.  Ett av kraven i upphandlingen var att fartygen skulle drivas med förnybar energi.

– I praktiken kommer vi ha HVO100 (fossilfri diesel) i tanken, som vi redan kör med på linje 82.

Det kommer att bli sex avgångar per dag i vardera riktning på vardagar och tre avgångar på helger. Total restid enkelväg är 70 minuter. Avtalet gäller i två år, men kan förlängas med ett år i taget i två år. Toaletter finns ombord men det är oklart om service som Wifi och Kafé kommer att finnas ombord.

– Vi ser över de specifika servicemöjligheterna för att göra resorna till en bra upplevelse, säger Oscar Carheden.

Vad gör er till en bra utförare av trafiken?

– Vi har erfarenhet av pendelbåtstrafik och kunskap om hur man skapar bra kundnöjdhet. Det är roligt att jobba med en pendelbåt där resan måste vara en högkvalitativ upplevelse annars väljer man bort den för annan kollektivtrafik.

HVO100 står för hydrerad vegetabilisk olja. Det är ett drivmedel som liknar fossil diesel, men som ofta benämns fossilfri eftersom den tillverkas av förnybara råvaror som växter eller slaktavfall. HVO-100 fungerar i många konventionella dieselmotorer och anges minska koldioxidutsläppen med omkring 90 procent jämfört med fossil diesel, men det har också fått kritik eftersom bränslet innehåller en mindre del palmolja. Ursprungligen ville regionen att driften skulle vara emissionsfri, ett krav man fick backa från eftersom man menade att det inte finns några tillgängliga fartyg på marknaden ännu. Regionen har tidigare sagt att man vill övergå till emissionsfri drift och Värmdö kommun har vid den nya bryggan i Mörtnäs förberett för installation av laddinfrastruktur.

Det inkom två anbud på trafiken. Den andra budgivaren var Rederi Ballerina. Totalt värde på trafiken uppgår till cirka 100 miljoner kronor.

Inlägget Ny båtlinje Värmdö – Stockholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter en upphandling av ny kommunikationsoperatör i Österåker har priserna på bredband ökat kraftigt, vilket fått många kunder att reagera.

I juni stod det klart att Open Universe, ett dotterbolag till Global Connect, skulle bli ny kommunikationsoperatör i Österåkers stadsnät, som bland annat omfattar Österåkers skärgård. Det nya avtalet börjar gälla 1 februari 2024 men flytten av kunder har redan påbörjats. Förändringen kommer att innebära kraftiga höjningar av bredbandsavgiften oavsett vilken leverantör man har. När Göran Zetterberg, som har fritidshus på Ljusterö, fick sin räkning för september från IP-Österåker hade avgiften höjts med 75 procent, från 250 kronor till 436 kronor, utan att han fått någon information om höjningen innan.

– Jag hade i och för sig ett bra pris innan, men att man höjer så kraftigt utan att säga något tycker är är lite väl magstarkt, säger Göran Zetterberg.

Robert Carenfelt, vd på IP-Österåker, säger att höjningen beror på att de ekonomiska villkoren ändrats i samband med upphandlingen, men att avgiften av misstag blev för hög och ska korrigeras.

– En del kunder har vi märkt är upprörda. Höjningen blev lite saftigt, vilket beror på en missuppfattning av prisuppgifter vi fått. Priset kommer istället att bli 389 kronor, säger Robert Carenfelt, som tillägger att kunder kommer att få avdrag på nästa faktura för den felaktiga debiteringen.

Kommunikationsoperatörens uppgift är att se till att utrustning och ljussignaler fungerar i bredbandsnätet. De tecknar avtal med tjänsteföretag som exempelvis IP-Österåker, Bredband2, Comviq, Bahnhof med flera, vilka i sin tur levererar olika tjänster till kunder. Tidigare fanns två kommunikationsoperatörer i Österåkers stadsnät: X-act  och IP-only. I och med att Open Universe tar över blir det enklare men också dyrare för kunderna. Roland Höglund på Österåkers stadsnät säger att prisökningen bland annat beror på att nätet tidigare varit underfinansierat.

– Vi har haft fullt fokus på bredbandsutbyggnaden för att nå målet med 90 procent täckning till 2020, men avgifterna har inte täckt alla kostnader på långa vägar. Vi pratar om kilometervis med sjökablar för att nå ett fåtal kunder på öarna. Det handlar om otroliga summor för ett nät som inga andra varit intresserade av att bygga. Med facit i hand skulle vi haft någon som skötte prishöjningarna, men kunderna kan också vara glada för att man haft ett så billigt bredband tidigare.

Enligt Roland Höglund finns det ett krav att nätet ska vara öppet för alla tjänsteleverantörer.

– Skillnaden är att det nu blir mycket smidigare för kunderna att välja i stort sett vilken leverantör som helst på marknaden. Nätet måste vara öppet annars dras bidragen vi fått för att bygga skärgårdsnätet in.

Roland Höglund tycker att kunder ska ge förändringen lite tid och försöka vara aktiv i sina val för att pressa priserna.

– Om man som kund är lite aktiv och tittar så kommer man hitta bra erbjudanden. Många leverantörer har inga bindningstider vilket gör att man enkelt kan byta till någon annan.

Fakta

Ordinarie månadspris för bredband 100/100 mbit i Österåkers stadsnät via Global Connect (28 sept)*

IP-Österåker 439 kr

Bahnhof 429 kr

Comviq 405 kr

Telenor 539 kr

Bredband2 428 kr

Telia 589 kr

Tele2 499 kr

När Global Universe tar över den 1 februari kan priserna komma att sänkas något. Prisuppgiften 389 kr från IP-Österåker gäller Bredband via Open Universe.

Inlägget Kraftig höjning av bredbandsavgift i Österåkers stadsnät dök först upp på Tidningen Skärgården.

Skärgårdsstiftelsen fortsätter att anlägga våtmarker runt om i skärgården. Nu vill man skapa ytterligare två i Käringboda naturreservat.

Skärgårdsstiftelsen har ansökt om tillstånd för att genom dämning skapa två nya våtmarker i Käringboda naturreservat. Sedan tidigare har man anlagt våtmarker på Nämdö, Utö, Ålö och Käringboda. De planerade åtgärderna innebär att man återställer områden som tidigare dikats ur och använts som odlingsmark. Syftet med våtmarkerna är att behålla mer vatten i landskapet för att gynna arter som är beroende av blöta miljöer, som grodor och salamandrar. Återskapandet av våtmarkerna anges också skapa stora mervärden för friluftslivet. Den ena våtmarken som planeras öster om Utterklev beräknas påverka ett cirka tre hektar stort område, den andra som planeras väster om Fagersund ungefär 0,7 hektar. Arbetena beräknas påbörjas under sensommaren eller hösten. Våtmarkerna anges komma att vara nästan helt skötselfria.

Inlägget Skärgårdsstiftelsen vill anlägga fler våtmarker dök först upp på Tidningen Skärgården.

Exploateringen av området kring Nåttarö krog gjordes utan tillstånd. Efter flera rättsprocesser tvingas nu Skärgårdsstiftelsen ta bort en altan vid krogen, däremot får de omstridda bodarna vara kvar.

För några år sedan deltog Skärgårdsstiftelsen i EU-projektet ”Sustainable gateways” som syftade till att styra besökare med fritidsbåtar till gästhamnar med utlagda bojar för att skydda havsbotten från ankring på andra platser. I samband med projektet exploaterades området kring Nåttarö krog genom att byggnader, bodar och bryggor uppfördes. Många av åtgärderna saknade dock strandskyddsdispens, något Skärgårdsstiftelsen beviljades i efterhand. Däremot godkände länsstyrelsen inte en 30 kvadratmeter stor altan vid servicehuset och inte heller ett antal bodar som ställts upp av arrendatorn av krogen och hamnen. Skärgårdsstiftelsen och arrendatorn överklagade besluten som gått ända upp i mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Skärgårdsstiftelsen menar, bland annat, att altanen är nödvändig för att erbjuda de många besökarna till Nåttarö service som toaletter, servering och information och att den bara är en utökning av befintlig altan på ett redan ianspråktaget område. MÖD anser dock att altanen är uppförd i strid med gällande lagstiftning. Skärgårdsstiftelsen måste därför mot vite om 50 000 kronor plocka bort den. Vad gäller ärendet om utställda bodar avsedda som personalbostäder, så anser domstolen att dessa kan tillåtas under vissa förutsättningar och återförvisar ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Skärgården har sökt både Skärgårdsstiftelsen och arrendatorn för en kommentar.

Inlägget Stiftelsen tvingas ta bort svartbyggd altan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Skyltar med överkryssade cyklar betyder inte att det är förbjudet att cykla, anser styrelsen i Tynningö Gård Ekonomisk förening (TGEF). Nu tvingas man backa och plocka ner skyltarna.

I flera års tid har det pågått en diskussion på Tynningö om lämpligheten att människor cyklar på vandringslederna. För tre år sedan valde TGEF att sätta upp skyltar med texten ”inga cyklar eller andra fordon i skogen”. En bild visade tre överkryssade cyklister och en annan bild en överkryssad cykel. Men inte alla på ön uppskattade skyltarna. I en motion till förra årets årsmöte hävdade en medlem att cykling är tillåtet i naturen och ville att skyltarna skulle göras om eller plockas bort. Styrelsen avslog motionen och menade, bland annat, att skyltarna inte uttryckligen förbjuder cykling. Frågan hamnade hos Vaxholms kommun som uppmanade föreningen att ta bort skyltarna eller ansöka om tillstånd till att förbjuda cykling på lederna. Föreningen fick därefter nej på att cyklingsförbud och tvingas nu ta bort de 25 skyltarna.

– Vi var tydliga med att det inte var förbjudet att cykla på lederna, men kommunen menade att det kunde uppfattas så och då följer vi kommunens beslut, säger Björn Riese, ordförande i TGEF.

Varför vill ni inte att man cyklar på leden?

– Vi vill att man undviker att cykla på känsliga delar av leden. Den anlades för att vandra på och vissa delar är inte lämpliga för cyklar eftersom markerna blir förstörda. Allt som är lagligt är kanske inte lämpligt, säger Björn Riese.

Inlägget Förbjudet förbjuda cykling på vandringsleder dök först upp på Tidningen Skärgården.

Efter elva års arbete är projektet Drömgården på Arbottna ett steg närmare verklighet. En ny detaljplan är nu ute på samråd.

Hösten 2011 köpte företaget Drömgården herrgården på Arbottna med omgivande marker på 184 hektar av Fortifikationsverket. Slutsumman blev 35 miljoner kronor. I planerna ingick att bygga upp en ekologisk jordbruksverksamhet med slakteri, mejeri, äggproduktion, odlingar, butik samt upp mot 200 andelslägenheter. Projektet blev omtalat, bland annat för att ägarna ville erbjuda tillfälliga bostäder i cirkusvagnar och så kallade hobbithus (sagohus inspirerade av boken Sagan om ringen). Projektet mötte dock omfattande kritik från boende på Muskö på grund av vad många ansåg var för kraftig exploatering av en känslig miljö. Under de elva åren kommunen arbetat med en detaljplan har ägarna bland annat restaurerat den slitna herrgården samt våtmarken Maren. Idag bedrivs jordbruk och hotell- och konferensverksamhet på Arbottna. En detaljplan för ett elva hektar stort område kring herrgården är nu klar och ute på samråd. Detaljplanens syfte är att bevara befintliga byggnader som kan omvandlas till 40 lägenheter, samt att medge 50 nya bostäder i form av enbostadshus, rad- och parhus. Den medger även möjlighet att bedriva verksamheter som hotell, restaurang och kontor.

– Det är skönt att vi kommit fram till ett samråd, men hade jag vetat att det skulle ta så lång tid hade vi aldrig gett oss in i detta. Jag är chockad att det är så svårt att bygga i Sverige, säger Göran Arvinius, huvudägare till Arbottna herrgård.

Den föreslagna detaljplanen har bantats rejält jämfört med de ursprungliga planerna.

– Det har ju gjort det ännu dummare att gå in i det här. Vi får väl vara glada om vi inte går med alltför stor förlust.

Det är ännu inte bestämt i vilken form lägenheter och hus kommer att säljas eller om hotell- och restaurangverksamheten kommer att utökas. Göran Arvinius tror att det finns två grupper av människor som vill köpa bostäder på Arbottna.

– Jag tror det handlar om singlar på femtio plus som vill leva i gemenskap i en by och göra saker tillsammans med andra. Vi tror också mycket på familjer. För 30 år sedan hade det varit en dröm om mina egna barn hade fått växa upp på Arbottna. För familjer är det en fullständigt enastående miljö, säger Göran Arvinius.

Planerna på hobbithus och roulotter (cirkusvagnar) ligger numera på is.

– Roulotterna fanns det ett jätteintresse för. Att bygga en ring med cirkusvagnar skulle verkligen skapat en gemenskap, men de krävde bygglov som allt annat.

En av det största utmaningarna att lösa med detaljplanen har varit dricksvattnet.

– Planarbetet har pågått under längre tid eftersom det har varit många frågor som behövts utredas. En större fråga har varit att lösa VA-frågan för projektet eftersom projektet inte har haft möjlighet att koppla på befintlig kommunal VA-försörjning på Muskö. Därför har det gjorts ett antal utredningar, provpumpningar med mera för att hitta realistiska alternativ, säger planarkitekt Fredrik Palm.

Enligt utredningarna ska dricksvattnet komma både från en avsaltningsanläggning och ifrån grundvattenbrunnar. Efter samrådet kommer detaljplanen att justeras och skickas ut på granskning innan den nästa år kan antas i kommunfullmäktige.

Inlägget Jätteprojekt på Muskö tar form dök först upp på Tidningen Skärgården.

Stockholmsmässan i Älvsjö ska rivas om ett antal år, men båtmässan Allt för sjön kommer att leva vidare. Till våren arrangeras den som vanligt i Älvsjö.

Stockholmsmässan i Älvsjö, där bland annat båtmässan Allt för sjön arrangerats i över 50 års tid, är sliten och kommer inom ett antal år att rivas för att ge plats åt bostäder och kontor. Först ska ett ett planprogram för området tas fram, en process som beräknas ta 1,5 år, därefter ska detaljplaner arbetas fram, något som brukar ta ytterligare ett antal år. Byggnationerna beräknas påbörjas 2030. Projektledaren Hanse Thorslund vill inte kommentera rivningen men skriver på sociala medier:

– Redan 1922 arrangerades den första Allt för sjön i Saltsjöbaden därefter Liljevalchs (Djurgården) sedan Birger Jarlsgatan (Marmorhallarna), Storängsbotten (St:Eriksmässan) och från 1971 Älvsjö (Stockholmsmässan). Oavsett platsen, så klarar sig Allt för sjön, vilket senaste genomförandet med 60 000 besökare visade, och som gör den till Sveriges största båtmässa. Därför ser ett starkt Allt för sjön med tillförsikt på framtiden och inspireras av att få skriva historia på ny mark och plats när den tiden kommer.

Nästa Allt för sjön arrangeras helgerna 7-10 och 14-17 mars 2024.

Inlägget Allt för sjön flyttas till nya lokaler dök först upp på Tidningen Skärgården.

I byn Engarn i Vaxholm har Gunilla Lauthers och Leif Ljungbergs trädgårdsland bjudit på mer än bara färska grönsaker. I marken har de hittat otaliga fynd allt från 1 000 år gamla pilspetsar till 400-åriga bröllopsskedar.

I början av Resarövägen ligger byn Engarn lite dolt på en höjd vid sidan av vägen. Det är en by  med anor långt tillbaka i tiden. Här har Gunilla Lauthers och Leif Ljungberg under decennier gjort mängder med gamla fynd i sin trädgård. Det handlar om föremål från 600-talet och framåt. Under åren har fynden blivit så många att man då och då anordnar öppna hus för allmänheten. När Skärgården tittar förbi för att få veta mer om platsen och föremålen möter Gunilla Lauthers och Leif Ljungberg upp i entrén till det gamla boningshuset. På Engarn har jordbruk bedrivits under lång tid, vilket visar sig tydligt när vi går vi bort till vagnslidret där gamla jordbruksredskap hängts upp på en vägg.

– Det här är saker som låg i lador och på marken när vi flyttade hit 1969. Vi har samlat ihop allt eftersom vi är intresserade av platsen vi bor på. Det är kul att veta hur det varit en gång i tiden, berättar Leif Ljungberg.

På väggen hänger gamla spadar, grepar, yxor, spikar, tänger, sågar med mera. Föremål som vittnar om jordbruket på gården. En del redskap vars funktion kanske inte är uppenbar för en modern stadsbo är märkta med förklarande lappar. En bit bort i en loge som numera används som snickarverkstad visar man upp ytterligare några gamla fynd.

– I det här huset sitter ett fällbomslås från 1700-talet. Vi hade ingen nyckel, men anlitade en person som smidde en ny åt oss efter en förlaga som vi hittat i trossbotten i vårt hus, säger Gunilla Lauthers.

I logen hittades även en vindflöjel från 1697. Den sitter numera uppsatt på murstocken inne i köket. När Engarns vägskäl skulle byggas om 2019 tvingades paret att flytta trädgårdslandet längre upp på tomten. I samband med att en grävmaskin skulle gräva upp ett syrenbuskage framför huset började alla möjliga föremål från svunna tider att dyka upp. Sedan dess har man ofta hittat saker i odlingslandet. I en gammal lekstuga i hörnet av tomten har paret samlat en del av det man funnit och lagt dem i olika lådor. Det handlar om ett stort antal metallföremål, men exempelvis även flera 1800-talskrus av stengods från Seltzer i Tyskland. De intressantaste fynden har de dock valt att förvara inne i huset. På ett bord har de lagt fram ett antal olika föremål. Det handlar om hundratals år gamla mynt, nycklar, spännen och en del saker man inte vet vad de används till. Man har även hittat flinta och en pilspets.

– Pilspetsen är vårt näst finaste fynd. Det är troligen en spets till en armborstpil. Den här sortens spets användes under vendeltid för mer än 1 000 år sedan, säger Leif Ljungberg.

Flinta finns bara i Sydskandinavien och på Gotland och måste ha tagits hit.

– Det är vassa skärvor som man säkert använde för att till exempel skrapa rent hudar, säger Leif Ljungberg.

Att människor bott länge på Engarn vet man eftersom arkeologer funnit två gravar från förkristen tid norr om Engarn by. På den tiden var det en ö, men hänger nu ihop med Resarö. Det kanske finaste fyndet paret gjort är en vackert dekorerad bröllopssked från 1600talet i förgyllt silver som man  hittade för tre år sedan. Riksantikvarieämbetet valde att tvångsinlösa den mot 8 000 kronor i ersättning.

– Vi var inte säkra på att vi skulle få behålla skeden. Vi trodde det var en mässingssked, men det visade sig vara är förgyllt silver, säger Gunilla Lauthers.

Skeden är nu nedpackad i ett museiförråd någonstans. Varför det råkar finnas så många föremål på ett och samma stället vet man inte, men Leif Ljungberg säger att det helt enkelt kan handla om att platsen där trädgården ligger tidigare varit ett ställe där man slängt skräp och latrin.

– Man körde ut latrintunnor från centrala Stockholm och dumpade där det fanns bondgårdar eftersom det var näringsrikt. Det finns flera exempel på att man i högar hittat saker som uppenbarligen kommer inifrån stan, säger Leif Ljungberg.

– Det kan kanske vara så att pigorna i stan slagit sönder någonting och slängt det i latrintunnan där ingen letar, säger Gunilla Lauthers.

Exakt hur den värdefulla bröllopsskeden till slut hamnade på Engarn är höljt i historiens dunkel, men Leif Ljungberg tror inte att den tillhört något av de släkter som ägt marken.

– I kyrkböckerna står bara att bonden Johan Persson bodde här i slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet. Det är inga fina namn som finns i kyrkböckerna.

Vilka fler fynd som dyker upp nästa gång de ska sätta potatis återstår att se, för nog lär det finnas fler dolda skatter att upptäcka.

Inlägget Engarns historia grävs fram ur trädgårdsland dök först upp på Tidningen Skärgården.