KRÖNIKA. I helgen firade organisationen Skärgårdarnas riksförbund (SRF) 40 år med festligheter på Djurönäset i Stockholms skärgård. Syftet med SRF är att skapa en gemensam röst åt fastboende i skärgårdarna längs med Sveriges kust, från Luleå i norr till Koster i väster. Det är en organisation i konstant motvind med fyra decennier av stadigt minskande befolkning på de mindre öarna. I samband med firandet har jag rotat runt i vårt digitala arkiv för att försöka hitta några av de frågor som man drivit och engagerat sig i under åren. Jag når av förklarliga skäl inte tillbaka till början, det var ett bra tag innan tidningen fanns. Första artikeln jag hittar är från 2005 och handlar om SRF:s kritik mot att organisationen Fiskevattenägarna mest fokuserar på inlandsvattnen och ignorerar kustvattnen. Samma år rapporterade vi att Svensk kassaservice lägger ner 150 serviceställen, bland annat i glesbygd. Det fanns en oro från SRF över hur kassahanteringen skulle fungera på öarna. Enligt dåvarande Posten skulle lantbrevbärarna kunna ta emot dagskassorna! Om det verkligen gjordes och hur det i så fall fungerade vet jag inte. Det framgår även att det fanns problem för folk att ta ut kontanter. Men öarnas servicekänsla var hög på den tiden kan man konstatera. Så här sade Sune Fogelström, dåvarande ordförande för Siko:

– Hos oss på Möja brukar postkillen låna ut av sina egna pengar ifall det är någon som saknar kontanter för att lösa ut ett paket.

Svensk kassaservice lade till slut inte bara ner 150 kontor, all verksamhet upphörde 2009, men jag är övertygad om att servicekänslan på Möja är densamma än idag.

Ytterligare en fråga från 2005 handlade om SRF:s remiss i den då pågående strandskyddsutredningen. 2006 väckte fiskeförbud på ål stora protester från SRF. Kritiken handlade om att yrkesfiskare som tog upp mycket fisk fick undantag från förbudet, medan småskaligt och husbehovsfiske stoppades. SRF skrev i en inlaga att att man ”väljer […] en våg som i stort sett slår sönder det traditionella småskaliga kombinerade skärgårdsfisket”. Att storskalighet går före småskalighet inom fisket känns nog bekant för många av våra läsare. 2007 presenterade SRF tio vitböcker om skärgårdarnas tyngsta frågor riktade bland annat mot beslutfattare. Många frågor som var aktuella för 40 år sedan diskuteras än idag. Det handlar om skolor, service, kommunikationer, infrastruktur, strandskydd och så vidare. Världen är annorlunda idag än då, men grundbehoven desamma och så lär det nog förbli även i framtiden.

Inlägget Tuff kamp i fyra decennier dök först upp på Tidningen Skärgården.

Motståndet från lokala samfällighetsföreningen mot den planerade utbyggnaden av hamnen i Rävsnäs fortsätter. Nu har bygglovet för småbåtshamnen överklagats för andra gången.

Norrtälje kommuns planerade utbyggnad av båthamnen i Rävsnäs har återigen överklagats. Den 15 september förra året beslutade kommunen om bygglov för en flytbrygga med båtplatser i hamnen, men beslutet överklagades av boende i Rävsnäs till länsstyrelsen som avslog överklagandet. Ärendet prövades i mark- och miljödomstolen som den 30 augusti i år upphävde kommunens bygglov. Domstolen menade att det i beslutet inte framgick hur den utbyggda hamnen påverkar natur- och kulturvärdena i området. Domstolen ansåg även att det inte heller framgick vilken hänsyn som tagits till både allmänna och enskilda intressen.

Bygglovet har nu reviderats. I det nya beslutet framgår att kommunen anser att frågor kring kulturmiljö och olika intressen redan utretts när detaljplanen för hamnen togs fram och att projektet följer gällande detaljplan. Men även detta bygglov har nu överklagats till länsstyrelsen av föreningen.

– Kommunen försöker sätta sig över lagen. Domstolen kom fram till att man inte gjort en tillräckligt god miljöutredning, men det finns ingen ny utredning beslutet. Man har bara letat paragrafer för att undvika domstolen. Det kommunen gör är egentligen lagtrots, säger Jan-Eric Wilén, ordförande i samfällighetsföreningen.

Jan-Eric Wilén säger att man är emot planerna eftersom man är orolig för ökad tung trafik i hamnen.

– Det lätta godset är inget problem, boende på Tjockö kan fortsatt ha Rävsnäs som replipunkt, men vi vill inte bo i en industrihamn eller på en parkeringsplats, säger han och undrar varför inte bryggorna i Gräddö eller Kapellskär används istället.

Kommunens planer på en ny parkering i hamnen har dragits tillbaka. Nya parkeringsplatser ska istället skapas längs med vägen, vilket inte kräver bygglov.

Skärgården har sökt handläggaren på Norrtälje kommun.

Inlägget Utbyggnaden av hamnen i Rävsnäs åter överklagad dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ett irländskt företag vill uppföra drygt hundra vindkraftverk i svensk ekonomisk zon sydost om Stockholms skärgård. Projektet är nu ute på samråd.

Företaget Simply Blue group med säte på Irland vill uppföra upp till 111 flytande vindkraftverk tio mil sydost om Stockholm. Kraftverken planeras som högst bli 360 meter höga med en total effekt på 2 GW. Parken kommer att uppta en yta på ungefär 1 423 kvadratkilometer med en årlig produktion på omkring 11,7 TWh. Planerna är ännu i en inledande process och ett 70 sidor långt underlag har skickats på remiss till myndigheter och organisationer. Syftet är att förbereda en kommande miljöutredning. Siktberäkningar visar att vingen i högsta läget vid fri sikt kan synas från östra sidorna av Ornö och Utö samt från norra sidan av Fårö. Elanslutningspunkten på land kommer att utredas i ett senare skede. Samrådet pågår till våren 2023. I projektet samarbetar Simply Blue Group med svenska konsultföretaget Wind-Sweden. I samma område pågår just nu utredningar av två andra vindkraftsparker: Erik Segersäll och Baltic Offshore Epsilon.

Det finns idag tre uppförda vindkraftsparker i Sverige samt tre till som har klara tillstånd. Idag produceras 27 Twh el från vindkraft. Enligt Enerigmyndigheten behöver produktionen öka till minst 100 TWh för att nå målen om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

Fakta/Skidbladner

Antal vindkraftverk: 111

Effekt: 2 GW

Årlig energiproduktion: 11,7 Twh

Skidbladner var guden Frejas skepp som gick att vika ihop och rymmas i en ficka. Skeppet hade alltid medvind.

Inlägget Ännu en vindkraftspark planeras utanför Stockholms skärgård dök först upp på Tidningen Skärgården.

Från och med årsskiftet tar en ny styrelse vid i Skärgårdsstiftelsen. Ledamöterna väljs i december, men redan nu står klart att många av nuvarande styrelsemedlemmarna inte kommer att sitta kvar.

Vid årsskiftet ska en ny styrelse i Skärgårdsstiftelsen vara utsedd. Just nu håller partierna på för fullt med förhandlingar kring vilka kandidater man ska nominera till posterna. Styrelsen består av 15 ordinarie ledamöter och 15 suppleanter. Region Stockholm utser sexton av dem, Stockholms stad åtta och skärgårdskommunerna sex. När tidningen kontaktar partierna är man förtegna kring vilka man kommer att nominera och hänvisar till besluten som tas senare i december. Klart är i alla fall att Socialdemokraterna kommer att nominera Lars Bryntesson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande i Värmdö, som regionens ledamot.

Centerpartiet har under föregående mandatperiod varit det parti som lett arbete kring skärgårds- och landsbygdsfrågor i regionen. Skärgårdsstiftelsens ordförande är för närvarande centerpartisten Elisabeth Thand Rinqqvist (C). Centern ingår även i Regionens politiska ledning för nästa period.

– Vi är noga med att få fram kandidater som förstår och har en förkärlek till landsbygden, småsamhällen och som brinner för att vi har en levande och vacker skärgård. Vi har en intern process i partiet vilka som nomineras och en nomineringskommitté som sköter jobbet – vilket jag inte är en del av, säger Skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C).

Regionen utser ordförande, därefter utser styrelsen förste och andre vice ordförande samt ett arbetsutskott med fem ordinarie ledamöter och fem suppleanter.

Skärgårdsstiftelsen är länets tredje största markägare med över 2 000 byggnader och 12 000 hektar mark och skog, vars intressen ibland sammanfaller eller krockar med andra markägares. Men Gustav Hemming ser inget problem med att styrelsen består av skärgårdsbor.

– Det kan till och med vara önskvärt i och med att vi vill ha folk som brinner för skärgården och förstår dess villkor. Då kan det vara en stabil grund att man bor eller har någon fast anknytning dit i och med att det hjälper att få en djupare förståelse för vad som behövs för att driva skärgårdens utveckling. Jäv är något man får utreda och ta ställning till i varje specifikt fall om en sådan fråga skulle uppstå.

Tidningen har kontaktat alla nuvarande ordinarie styrelsemedlemmar. Av de nio som svarat är det enbart Lars Svärd (M), ledamot från Stockholm, som säger att han ställer upp som kandidat om han blir nominerad. Två personer uppger inte om de vill kandidera och sex personer är inte intresserade av att fortsätta.

– Centern tillhör inte majoriteten i Norrtälje, det är därför inte aktuellt att kandidera. Annars hade det varit spännande att vara med på hur den nya organisationen ska bli positiv för Skärgårdsstiftelsen, skriver Anders Olander (C), en av de ledamöter som lämnar styrelsen.

Styrelsen har även möjlighet att utse åtta adjungerande ledamöter utan beslutsrätt från intressegrupper i skärgården. I nuvarande styrelse finns fyra adjungerande ledamöter.

Inlägget Ny styrelse i Skärgårdsstiftelsen snart på plats dök först upp på Tidningen Skärgården.

Ingmarsö vägförening ställer sig bakom miljonprojektet att renovera norra bryggan. Som tidigast kan arbeten börja till hösten och innebär att bryggan kommer att hållas stängd under byggtiden.

Ingmarsö norra brygga är i stort behov av att rustas upp för att fortsatt kunna användas. Renoveringen är ett stort projekt som beräknas kosta omkring sju miljoner kronor. I helgen hölls Ingmarsö vägförening en extrastämma där medlemmarna godkände planerna på renoveringen.

– Vi har statsbidrag från Trafikverket som täcker 70 procent av kostnaderna men vi har starka förhoppningar om att även få pengar från kommunen, regionen och EU. Det är inget som är garanterat och vi måste gå vidare med utgångspunkten att vi kanske inte får övriga bidrag, säger Christer Sandberg, ordförande i vägföreningen.

Deltagarna på stämman gav klartecken till att föreningen tar ett lån för hela summan. Om medlemmarna själva ska bidra med ett engångsbelopp är inte bestämt. Projekteringen för bryggan är redan klart och ritningar finns, nästa steg blir att gå vidare med att söka de olika bidrag och tillstånd som krävs.

– I snabbast möjliga scenario kommer arbeten igång i höst, men mycket beror på berörda myndigheter och att vi hunnit komma överens med en entreprenör, säger Christer Sandberg.

Själva bryggan är i bra skick, det som behöver åtgärdas är vägen fram till bryggan som håller på att undermineras. Från norra bryggan går trafiken till Åsättra, men den används även för många andra typer av transporter. När arbetena startar kommer bryggan att behöva stängas av. Exakt hur trafiken ska fungera under byggtiden är inte klart, men enligt Christer Sandberg kommer man att hitta en lösning.

Inlägget Ja till renovering av brygga på Ingmarsö dök först upp på Tidningen Skärgården.

Värmdö kommun har bötfällt Trafikverkets entreprenör för att ha använt byggbodar utan bygglov. Enligt projektledaren på Trafikverket utgör boten ett problem för framtida samarbeten med kommunen.

Sedan förra hösten pågår arbeten med att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten vid Trafikverkets färjeläge på Norra Lagnö, ett projekt som försenats i flera år på grund av överklaganden. I oktober 2021 ansökte entreprenören Peab om bygglov för att tillfälligt ställa upp byggbodar på Trafikverkets parkering, men bodarna togs i bruk innan Värmdö kommun beviljat tillfälliga bygglov. Värmdö kommun har nu beslutat att Peab ska betala en sanktionsavgift på nästan 200 000 kronor. Beslutet har fått projektledaren Tom Sandberg på Trafikverket att reagera kraftigt. I ett mejl till kommunen skriver han bland annat:

”Man får inte glömma att staten i Trafikverkets försorg bedriver projekt och äger många vägar här på Värmdö. […] Jag kommer att ta detta med planeringssidan på Trafikverket och meddela att här har ett problem för framtida samarbete.”

Tom Sandberg säger att formuleringarna inte ska uppfattas som ett hot utan handlar om hur han ser på Trafikverkets kommunikation med kommunen i framtiden.

– Vi hade en muntlig överenskommelse på telefon att det är inte är några konstigheter och att vi kunde köra igång. Trafikverket äger marken, det är inte strandskyddat och det stod redan byggbodar där. I vissa kommuner är det inte ens tillståndspliktigt. Vi jobbar mycket tillsammans med kommunen, de är ofta på oss och föreslår förbättringsåtgärder för vägar. Vi har i projektet på Norra Lagnö bland annat lagt deras vatten- och avlopp. Jag känner mig lurad av kommunen. Jag kommer att informera om det här internt. Det är obehagligt att inte kunna lita på någons ord, det blir väldigt stelt om man behöver ha allting skriftligt, säger han.

Lars-Erik Alversjö (M), ordförande i bygg-, miljö-, och hälsoskyddsnämnden, känner inte till någon muntlig överenskommelse och säger att ansökan måste vara skriftlig. 

– Problemet var att det inte kom in någon ansökan. Det var bara tillfälliga byggbodar, det handlar inte om någon lång handläggningstid, de kunde ha fått det på bara ett par timmar. Det är nästan aldrig det blir avslag på tillfälliga byggbaracker, säger han.

Peab skickade dock in en bygglovsansökan den 12 oktober som utlovades bli prioriterad. Den 30 november upptäckte kommunen bodarna på platsen, något bygglov hade då ännu inte beviljats. Trots att det enligt Lars-Erik Alversjö skulle ha hanterats på bara några dagar dröjde det till i april innan ett tillfälligt bygglov, då i efterhand, beviljades.

Enligt Tom Sandberg drev Trafikverket på Peab att påbörja arbetena och kommer därför att stå för kostnaden. Projektet beräknas bli klart i december.

Inlägget Trafikverket och Värmdö i gräl om bodar dök först upp på Tidningen Skärgården.

Centerpartiet har nominerat Karin Fälldin (C) till ny ordförande  i Skärgårdsstiftelsen.

Centerpartiet ser ut att behålla ordförandeposten i Skärgårdsstiftelsen även under nästa mandatperiod. Partiet har nominerat Karin Fälldin till ny ordförande. 

– Jag är glad och ödmjuk inför uppdraget och ser fram emot att jobba brett med skärgårdsutveckling. Att vi har en huvudstadsregion med en sådan unik skärgårdsmiljö innebär fantastiska möjligheter, samtidigt som det finns stora utmaningar som jag ser fram emot att ta mig an, säger Karin Fälldin (C), i ett pressmeddelande.

Karin Fälldin är aktiv inom regionfullmäktige sedan 2014 och är ordförande i folkhälso- och tandvårdsberedningen. Hon har tidigare varit generalsekreterare för Centerpartiets ungdomsförbund, förbundschef på Bygdegårdarnas riksförbund och avdelningschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

– Jag kommer ägna den första tiden åt att sätta mig in i den omorganisation som stiftelsen är mitt uppe i. Mitt mål är att bidra till att skapa stabilitet och arbetsro i organisationen. Mitt hjärta slår lite extra för föreningslivet. Att arbeta för att främja ett starkt föreningsliv och tillgängliga mötesplatser för kultur, utvecklingsgrupper och ideella sammankomster i skärgården är en förutsättning för levande bygder på öarna, säger Karin Fälldin.

Skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C) ger följande motivering till nomineringen:

– Vi har nominerat Karin Fälldin till posten som ordförande i Skärgårdsstiftelsen eftersom hon är en lyhörd ledare med en stark förankring i folkrörelserna. Hon har gedigen erfarenhet av att jobba med bygdeutveckling och det lokala perspektivet, och jag tror att hon kommer vara en stor tillgång för stiftelsen.

Nya styrelsen beslutades under onsdagens budgetfullmäktige, efter tidningens pressläggning. Karin Fälldin tillträder rollen den 1 januari 2023.

Inlägget Stiftelsens styrelse ska åter ledas av centerpartist dök först upp på Tidningen Skärgården.

Tre månader efter valet har politiker i Vaxholms kommun till sist tagit fram ett nytt styre. Förslaget innebär ett brett samarbete mellan partier med vitt skilda politiska ideologier.

Den 12 december fattar kommunfullmäktige i Vaxholm beslut om ny politisk ledning i kommunen. Moderaterna har tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna bildat ett samarbete kallat Samlingsstyret Vaxholm för att styra kommunen under kommande mandatperiod. Tillsammans får partierna 16 mandat av 31 och därmed en majoritet i fullmäktige.

– Jag är glad över att det nu äntligen finns förutsättningar för att Vaxholm ska få ett nytt, spännande och brett styre på plats. Nu blir det ett majoritetsstyre som kommer skapa en bättre stabilitet än tidigare, säger Tina Runhem.

Har Moderaterna fått kompromissa bort någon viktig fråga?

– Nej det skulle jag inte vilja säga, men kompromisser har självklart fått göras av alla partier.

Några av de viktigaste frågorna Samlingsstyret Vaxholm kommer att jobba med framöver säger Tina Runhem är frågor kring kvaliteten i skolor och förskolor, psykisk ohälsa och vård och omsorg.

– Vi kommer även att göra en satsning inom klimatområdet som vi inte gjort tidigare i form av nya samarbeten. Det känns otroligt roligt.

Kommunens näst största parti Waxholmspartiet med ungefär 20 procent av rösterna hamnar återigen utanför det politiska styret, trots att man har en borgerlig profil.

– Vi har inte sett vad de har kommit överens om så det är svårt att kommentera sakinnehållet i den här överenskommelsen, men vi tycker det är tråkigt att det blir ett styre utan Waxholmspartiet särskilt eftersom ambitionen från Moderaterna var att få ett stabilt borgerligt styre, säger partiordförande Fredrik Ardefors (WP).

Både Centerpartiet och Waxholmspartiet har kritiserat Moderaterna för att de i förhandlingarna sökt stöd för sin politik utan att först ha presenterat något politiskt program. Budgeten för nästa år beslutades i november och togs fram av tidigare styret, något som Fredrik Ardefors tror kan ha underlättat förhandlingarna mellan partierna i Samlingsstyret.

– Det här har paradoxalt nog kanske gjort att man inte behövt diskutera budget med vänsterpartiet just nu. Det är väl där alla är nyfikna på hur man har tänkt få ihop det när en ny budgeten presenteras i juni.

Inlägget Brokigt samarbete tar över i Vaxholm dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den allvarliga båtolycka som inträffade utanför Nämdö i augusti 2020 har lagts ner efter att preskriptionstiden gått ut.

Det var på kvällen lördagen den 8 augusti 2020 som två fritidsbåtar kolliderade våldsamt mellan Nämdö och Runmarö. Paret i den ena båten ringde 112 samtidigt som båten höll på att sjunka. I den andra båten befann sig två vuxna och två barn som alla hamnade i vattnet vid kollisionen. En förbipasserande båt plockade upp de nödställda  och tog sig till en hamn. De två barnen skadades i olyckan och fördes tillsammans med mamman till sjukhus med ambulanshelikopter.

Efter händelsen inledde polisen en förundersökning gällande vårdslöshet i sjötrafik och vållande till kroppsskada, brott som har en preskriptionstid på två år. I januari 2022 lämnade polisen över ärendet till åklagare eftersom barn under 15 år var målsägare och åklagaren behövde ta beslut om barnen skulle höras eller inte. Åklagaren bedömde att de inblandade behövde höras på nytt och att läkarjournaler behövde inhämtas. I maj delgavs en person misstanke om brott och förhör med misstänkt hölls i juni. Under semestern i juli begärde försvararen ytterligare utredningsåtgärder, men preskriptionstiden gick ut innan dessa åtgärder hann bli klara.

– Det är inte bra, men vi räcker inte hela tiden till. När jag började utredningen hade vi många öppna ärenden och det föll mellan stolarna. Det är inte okej. Det här är något vi jobbat med att få ordning på sedan jag kom hit förra året, säger förundersökningsledaren Ulrika Barck Holst.

Ni fick direktiv från åklagaren om att inhämta läkarjournaler. Det tog tre månader, är det rimlig tid?

– Det kan bero på situationen. Vi behöver inhämta samtycke från berörda och då gäller det att få tag på dem. Men det ska inte behöva ta så lång tid.

Ulrika Barck Holst säger att ärenden där människor sitter frihetsberövade har högre prioritet vid utredningar, vilket kan påverka utredningstiden. Hon säger också att arbetssituationen vad gäller utredningsarbeten är bättre idag.

Inlägget Förundersökning nedlagd då brottet preskriberats dök först upp på Tidningen Skärgården.

KRÖNIKA. För några veckor sedan skrev vi om hur en välorganiserad stöld drabbade Ornö båtvarv där växelhus för ungefär 250 000 kronor stals. Varvsägaren anmälde stölden och fick i uppgift att spärra av området, vilket var extra besvärligt eftersom det var en helg och där låg upptagna båtar som skulle göras i ordning för vintern av sina båtägare. Tålmodigt väntade man på att polisen skulle komma ut och göra en undersökning. På måndagen får man besked att det varit frost på marken och att utredningen därmed är nedlagd i brist på bevis. För en lekman är det inte enkelt att begripa varför lite frost gör det omöjligt att utreda brott. Mer begripligt är att bevis saknas om man inte ens bemödar sig om att ta sig till brottsplatsen. Även om brotten förmodligen var svårlösta hjälper det knappast att ge upp innan man börjat.

Mönstret med vad som tycks vara oengagerad polis känns igen från andra fall. I augusti för två år sedan inträffade en allvarliga kollision mellan två fritidsbåtar mellan Runmarö och Nämdö. Två barn skadades men överlevde lyckligtvis. Att ingen dog får väl närmast anses som ett mirakel. Sjöpolisen inledde en förundersökning kring vårdslöshet i sjötrafik och vållande till kroppsskada, men utredningen drog ut på tiden så länge att brottet hann bli preskriberat. Två års arbete i onödan. För polisen är det möjligen ett streck i statistiken, men för brottsoffren måste det kännas tungt att inte få upprättelse. Man kan givetvis ifrågasätta polisens senfärdighet, men också rimligheten i att preskribera pågående utredningar som är snubblande nära åtal. En utredning kring preskriptionstider stod faktiskt klar förra året och är nu ute på remiss. Den föreslår förlängda preskriptionstider för vissa grövre brott, men inte för brott med två till fem år preskriptionstid. Ett steg framåt, men kanske inte tillräckligt långt.

Det är lätt att kritisera polisen, men ibland läggs utredningarna ner även om myndigheten faktiskt gör ett bra jobb. Ett exempel gäller den jägare i norra skärgården som tidningen skrivit upprepade artiklar om och som varit misstänkt för att ha tjänat grova pengar på en rad jaktbrott. Trots omfattande bevisning har han ännu inte blivit fälld. En utredning som polisen lämnade över till åklagare lades ner eftersom åklagaren ville ha in uppgifter som var omöjliga för polisen att ta fram. Här är signalerna tydliga: brott lönar sig. Det är värt att tillägga att polis och åklagare senaste åren lyckats lösa flera grova brott där gärningsmännen också dömts. Trots det vill jag i all

vänlighet ge alla våra brottsbekämpare ett läsvärt boktips att sjunka ner i fåtöljen med under stundande julledighet, nämligen mästerdetektiven Blomkvist av Astrid Lindgren. Kanske kan den ge lite extra inspiration när vintermörket känns extra tungt!

Inlägget Tragedi när brottsoffer inte får upprättelse dök först upp på Tidningen Skärgården.

Markägarnas beslut att etablera en gästhamn i Långvik upphävs av tingsrätten. Risken är nu att gästhamnens verksamhet måste avvecklas.

2017 beslutade Möja-Långvik samfällighetsföreningen om att delta i projektet Seastop, som innebar att en EU-finansierad gästhamn etablerades i Långvik. Men beslutet stötte i efterhand på kraftig kritik från flera medlemmar som menade att föreningsstämman där beslutet fattades inte utlysts på rätt sätt och att de inte varit medvetna om planerna förrän gästhamnen redan var uppförd.

Efter interna stridigheter utsåg länsstyrelsen i juli förra året en syssloman som tog över föreningen eftersom styrelsen ansågs varit obehörig sedan 2019. En ny behörig styrelse valdes i augusti och i november hölls en stämma där föreningen återigen beslutade att delta i Seastopprojektet. Detta beslut klandrades av några av medlemmarna i mark- och miljödomstolen, som nu avgjort ärendet.

Domstolen menar att föreningens beslut att etablera en gästhamn på platsen strider mot föreningens ändamål som enligt stadgarna är lastageplats (lastning och lossning). Inte heller anser rätten att gästhamnen tillgodoser medlemmarnas gemensamma bästa, eftersom ingen vinst får tas ut och medlemmar inte heller har större rätt till båtplatserna än utomstående. Beslutet bryter därmed mot 18:e och 19:e paragrafen i samfällighetslagen.

– Det var väntat att domstolen skulle komma fram till att marksamfällighetens delägare, som huvudsakligen består av vanliga sommarhusägare, inte ska behöva tvingas att driva, och ta ekonomiskt ansvar för, en stor kommunal gästhamnsanläggning för allmänheten. Förhoppningen har varit att kunna lösa detta i dialog med kommunen som äger anläggningen, men intresset från kommunens sida har varit obefintligt, vilket gjorde att saken till slut fick avgöras av domstol, säger en av de medlemmar som klandrat beslutet.

Har du någon förståelse för att besökare kan vara besvikna över att gästhamnen kan försvinna?

– Det är positivt att det finns gästhamnar på Möja till nytta för både båtgäster och det lokala näringslivet. Och man får inte glömma bort att det redan finns en välfungerande gästhamn i Långvik som drivs av en ekonomisk förening och som inte alls berörs av denna dom. Så Långvik har alltjämt goda möjligheter att ta emot båtgäster.

Gästhamnen har kantats av problem, bland annat har EU-finansieringen dragit tillbaka efter att Värmdö kommun brutit mot upphandlingslagen när den byggdes. Istället har kommunen fått stå för de 2,5 miljoner kronor som gästhamnen kostat. Gästhamnen saknar dessutom giltigt bygglov.

Kommunen skriver i en kommentar att man inte är en part i målet och i första hand behöver avvakta om domen kommer att överklagas. Om domen vinner laga kraft kommer kommunen analysera domen, se över konsekvenserna och vida de åtgärder som krävs. Tidningen har varit i kontakt med ordförande i samfälligheten som säger att styrelsen ännu inte diskuterat domen.

Inlägget Gästhamnen i Långvik riskeras att tas bort dök först upp på Tidningen Skärgården.

Det var länge oklart om den nya brandbåten i Norrtälje skulle placeras på Blidö eller i Kapellskär. Nu visar det sig att det blir både och eftersom kommunen köper in två båtar.

För ett år drygt år sedan stod det klart att Norrtälje kommun skulle köpa in en ny brandbåt. Samtidigt fanns en oro bland personalen på Blidö att den inte skulle placeras på ön, utan istället i Kapellskär, där man menade att den gjorde liten nytta för boende i Norrtäljes södra skärgård. Nu står klart att kommunen inte bara köper in en ny båt, utan två, vilket innebär att Kapellskär och Blidö får var sin.

– För kommunen blir det ett jättelyft. Det kommer att bli två brandbåtar istället ingen. Idag har vi istället avtal med Sjöräddningssällskapet som kör oss, säger Håkan Gezelius, insatsledare vid räddningstjänsten i Norrtälje.

Varför köper ni in två båtar?

– Vi har sett ett behov av att svara upp mot olika perspektiv för att göra det så bra som möjligt för invånarna. Tittar man på bemanningen på Blidö så blir det en mindre båt där, eftersom vi ser ett behov men kapaciteten finns inte för att bemanna båten i den omfattningen som behövs.

På Blidö är man glada över tillskottet.

– Vi är självklart glada att vi ska få en båt. Den kommer att göra att vi kommer snabbare fram och tiden är en faktor, säger Erika Ulin på räddningsstjänsten på Blidö.

Erika Ulin säger att rekrytering av personal på Blidö har gått bra i år med fem nya anställda. Brandbåtarna kommer att finnas på plats under våren.

Inlägget Klart att Blidö får ny brandbåt dök först upp på Tidningen Skärgården.

Genom att inleda en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna kan oppositionen få en extra plats i kommunstyrelsen i Vaxholm.

– Det här är bara en teknisk sak och handlar inte om politiska frågor, säger Fredrik Ardefors (WP), partiledare för Waxholmspartiet.

Genom att inleda en så kallad valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna kommer oppositionen i Vaxholm att kunna behålla en extra plats i kommunstyrelsen. 

– Det här är bara en teknisk sak och handlar inte om politiska frågor. Om vi inte gjort detta hade styret fått sju av elva platser i kommunstyrelsen, vilket är en oproportionellt stor majoritet då man enbart har sexton av trettioen platser i kommunfullmäktige, säger Fredrik Ardefors.

Fördelningen av platser i nämnder bestäms genom olika matematiska uträkningar. Att partier inleder valteknisk samverkan för att på så sätt vinna platser är inte ovanligt.

– Jag tror de flesta förstår varför vi gör så här, säger Fredrik Ardefors.

Oppositionen kommer nu att ha fem platser av elva i kommunstyrelsen, istället för fyra. Den extra platsen kan visa sig betydelsefull under mandatperioden, särskilt som partierna i styret har vitt skilda ideologier.

– Det vara så att man inte är överens i alla frågor, då räcker det med att en går över för att oppositionen ska få majoritet.

Inlägget WP och SD inleder valteknisk samverkan dök först upp på Tidningen Skärgården.

Busstider finns inte längre med i de tryckta tidtabellerna för båttrafiken, vilket retar upp Rune Engström på Möja, som menar att det är diskriminering.

För ett par år sedan slutade SL att lägga in tiderna för bussanslutningar i tidtabellerna för Waxholmsbolagets båttrafik. Något som Rune Engström på Möja anser gjort resandet betydligt krångligare.

– Det är en sorts diskriminering att enbart de som har appar ska kunna ta reda på när bussarna går. Särskilt nu vintertid när de flesta turer till Möja går via buss från Slussen till Sollenkroka, säger han.

För Rune Engström har avsaknaden av information ibland inneburit en lång väntan.

– Vid ett tillfälle klev jag av en fredagstur till Sollenkroka. Då var det två timmars väntetid innan bussen kom. Varken besättningen eller kaptenen sade något om att turen inte passar med bussen.

De tryckta tabellerna för Waxholmsbolagets trafik drogs in våren 2020, men den som vill ha tidtabeller i pappersformat kan beställa utskrifter för varje enskild linje. SL har dock inga planer på att införa tider för anslutningstrafik i tabellerna.

– Det beror på flera olika saker. Främst beror det på att det var svårt att få anslutningstrafiken överskådlig med många tider och anslutningspunkter. Anslutningarna hamnade inte på samma sida som båtturerna och det förutsatte god kännedom om SL-trafiken för att kunna förstås och användas. Alla anslutningar fanns inte med och utgick från att ”alla” reser till och från samma plats. Anslutningarna skapade också en oklarhet kring vad som gällde kring biljetter då det krävs olika biljetter för båttrafik och SL-trafik. Tidtabellerna uppfyllde heller inte de tillgänglighetskriterier och tillgänglighetslagar som kollektivtrafiken måste uppfylla, skriver Andreas Strömberg på Region Stockholms presstjänst i ett mejl.

Andreas Strömberg skriver att den som behöver hjälp kan kontakta kundtjänsten och att tidtabeller finns vid alla bryggor som trafikeras. Rune Engström säger att han ringer kundtjänsten varje gång han ska resa och att man sagt till honom att det är många andra som klagar. Han har fortfarande svårt att förstå varför man gjort denna förändring

– Hur har det kunna fungera i 40-50 år? Att det skulle vara ett stort problem håller inte. Man kan ju inte kräva att alla ska ha tillgång till appar och hemsidor, säger han.

Inlägget Digitala tidtabeller förargar resenärer dök först upp på Tidningen Skärgården.

Värmdö kommun har en svår nöt att knäcka vad gäller undervisningen i skärgårdsskolorna eftersom Skolinspektionen inte godkänner nuvarande upplägg. Kommunen hoppas nu på att en tolkning av reglernas ska kunna godkännas.

Problemen med att hitta en lösning på hur undervisningen i Värmdös skärgårdsskolor på Runmarö, Svartsö och Möja fortsätter. Det var snart tre år sedan som Skolinspektionen anmärkte på hur undervisningen bedrevs. Skolbyggnadernas ansågs ligga allt för lång ifrån varandra för att uppfylla lagkraven på att vara en och samma skola. Värmdö kommun delade då upp skolan i tre enheter, vilket Skolinspektionen förra året godkände. Ett annat problemet var dock att eleverna inte får sin undervisning på respektive skola i tillräcklig utsträckning. Enligt skollagen ska undervisningen i huvudsak bedrivas vid respektive skolenheten, ett krav som Värmdö kommun inte uppfyller. Bland annat har eleverna i årskurs 7-9 på Möja endast fått undervisning på Möja två dagar i veckan, samt efter höstlovet tre dagar på öarna resterande på Djurö skola. För att uppfylla kraven har kommunen utökat fjärrundervisningen med en dag i veckan, men fått nej av Skolinspektionen eftersom eleverna inte får ha mer än 25 procent av tiden som fjärrundervisning. Inte heller vid Runmarö eller Svartsö skolor har kommunen tillåtelse till utökad fjärrundervisning.

– När man har fjärrundervisning till en elev i en kurs räknar Skolinspektionen alla undervisningstimmar som fjärrade även om man bara fjärrar en del av tiden. I lagstiftningen står att kursen bör räknas i sin helhet, men vi tänker försöka att räkna bara en del. Det här är lite av en tolkningsfråga mellan Skolinspektionen och lagen, säger Amie Kronblad (L) som är ny ordförande i grundskolenämnden i Värmdö.

Om kommunens tolkning godkänns så innebär det att eleverna får mer undervisning i sina hemskolor. Amie Kronblad hoppas att man då kan leva upp till lagkraven. På sikt kämpar kommunen med allt färre elever i skärgårdsskolorna. Läsåret 23/24 kommer det på de tre skolorna sammanlagt att gå sex elever på högstadiet.

– Vi känner en oro att inte kunna leverera en bra utbildning för dem som går i högstadierna ute på öarna. Vi vill att de ska ha lika bra undervisning som alla andra.

Senast 1 mars 2023 ska man redovisa hur skolorna ska styras. Socialdemokraterna, som tillsammans med C, L och MP tagit över styret av kommunen, har lovat att inga skolor ska läggas ner och att långsiktiga satsningar ska göras på att locka fler elever från fastlandet till skärgårdsskolorna.

Inlägget Ny tolkning ska ge skärgårdsskolan godkänt dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den tidigare ordföranden för SIKO, Britta Gunnarsson, har gått bort. Hon drev bland annat en lanthandel på Blidö och var outtröttlig i sitt engagemang för att förbättra villkoren för människor som lever i skärgården.

Britta Åkerström föddes på Skarpö i Vaxholm den 11 november 1930. Hon växte upp på Husarö men flyttade 1954 med familjen till Blidö där man drev en lanthandel. Britta, som fått giftasnamnet Gunnarsson, engagerade sig tidigt i lokala frågor. När myndigheterna planerade att skapa ett antal naturreservat i skärgården 1964 var Britta Gunnarsson med och protesterade.

– Det fanns en väldigt stor oro i skärgården mot att markägarna inte skulle få göra vad de ville med sin mark. Det började med att man tog marker till allmänheten för att skapa naturreservat, och efter det sprang alla de här skärgårdsföreningarna fram. Dalarö hade redan bildat en och sen kom de hit och bildade Frötuna. Därefter kom mellanskärgården och hela vägen ner till Landsort, sade hon till författaren Ingrid Hedman i en intervju våren 2022.

1969 samlades skärgårdsföreningarna under paraplyorganisationen Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation, SIKO, där Britta Gunnarsson var engagerad. Mellan 1987 och 1996 var hon föreningens ordförande. En viktig fråga för skärgårdsborna under den tiden handlade om fastighetsskatten. I intervjun berättade Britta Gunnarsson om hur hon var med och uppvaktade tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt.

– Man kunde slå sig blodig. Men till slut togs fastighetsskatten bort, det var en seger.

En av dem som under många år kämpat för en levande skärgård tillsammans med Britta Gunnarsson är Anne Forslund på Runmarö. Hon minns Britta Gunnarsson som en engagerad, tolerant och handlingskraftig person med stort tålamod.

– Förr kallade man ibland män för karlakarlar, men hur ska man översätta det på en kvinna? Kanske kvinnokvinna. Britta var fantastisk på väldigt många sätt.

Anne Forslund berättar att Britta Gunnarsson kom på idén om ett skärgårdsting, som för första gången hölls på Möja i maj 1972 och som bland annat besöktes av politikerna Gösta Bohman och Åke Wiktorsson.

– Att få politiker ut på plats och ställas till svars var inget som fanns tidigare. Britta kände många politiker vilket gjorde det lättare att komma till tals med dem.

Andra viktiga insatser som Britta Gunnarsson låg bakom var bland annat att starta skärgårdsmarknaden och att gjuta liv i föreningen Skärgårdarnas riksförbund.

I Blidö sockens hembygdsförenings medlemsblad berättade Britta Gunnarsson för ett antal år sedan om hur hon ville begravas.

”När den dagen kommer har jag sagt till mina pojkar att jag vill ha min sjöbegravning utanför Husarö. För det är för mig den vackraste platsen på jorden”.

Inlägget Engagerad skärgårdsprofil har somnat in dök först upp på Tidningen Skärgården.

Den olycka med en livbåt som inträffade i Frihamnen i april kommer nu att diskuteras på EU-nivå. Anledningen är att allvarliga brister i stabiliteten i räddningsbåten upptäcktes i samband med olyckan.

Den 12 april inträffade en allvarlig olycka vid ett utbildningsföretag i Frihamnen i Stockholm. Vid en övning där besättningen på en räddningsbåt skulle ta upp nödställda ur vattnet fick båten kraftig slagsida och tog in vatten genom en sidolucka. Två personer hamnade i det femgradiga vattnet men plockades upp av båtar i närheten. Statens Haverikommission (SHK) utredde olyckan och kom fram till att livbåten kunde få slagsida trots att den uppfyllde gällande stabilitetskrav. SHK rekommenderade Transportstyrelsen att lyfta frågan inom EU för att skärpa kraven på livbåtar. Transportstyrelsen har nu presenterat frågan för EU-kommissionen och blivit ombedda att i oktober diskutera saken vidare inom en särskild samarbetsgrupp. Enligt Transportstyrelsen behöver Sverige först förankra frågan inom EU innan man går vidare till den internationella organisationen IMO.

Tillverkaren av livbåten har uppdaterat instruktionerna för hur övningar med båten ska genomföras.

Ingen skadades allvarligt i samband med olyckan.

Inlägget Olycka i Frihamnen diskuteras på EU-nivå dök först upp på Tidningen Skärgården.

Vaxholms kommun avbryter upphandlingen av entreprenör för kajrenoveringen eftersom endast ett bud inkommit. Kommunen vänder sig nu till företagen för att lyssna in hur upphandlingen bättre kan utformas.

Enligt den preliminära tidsplanen skulle en entreprenör för renoveringen av kajerna i Österhamnen och Söderhamnen utses i månadsskiftet februari/mars med byggstart under våren, men kommunen avbryter nu upphandlingen. Anledningen är att endast ett anbud inkommit och att det anbudet var betydligt dyrare än budgeterat. Det uppskattade värdet på renoveringen var 200 miljoner kronor men entreprenörens anbud var skyhögt högre.

– Anbudspriset låg på 365 miljoner kronor. Vi har ett finansieringsavtal med Trafikverket med 50 procent av byggkostnaden, blir det dyrare får vi inte pengar för det. Det går inte att ta det här anbudet med de förutsättningar som finns. Vi fick bara ett anbud och då är det inte heller riktigt konkurrensutsatt, säger projektledaren Robert Klingvall.

Kommunen kommer nu att föra en dialog med byggföretag för att undersöka hur upphandlingen kan utformas bättre.

– Vi ska kontakta alla byggföretag vi kommer på och höra vad de tycker om projektet och hur de vill jobba och utifrån vad marknaden efterfrågar får vi sedan utforma en ny upphandling.

Har det funnits företag som haft synpunkter på hur upphandlingen varit utformad?

– Det fanns företag som ställde villkor under anbudsprocessen, men vi såg det inte som aktuellt att ändra i pågående upphandling för att enskilda leverantörer ville det. Nu när vi börjar om får vi lyssna på vad dem har att säga.

Kan det inte vara så att ni budgeterat för lite pengar helt enkelt?

– Det kan det vara, men då vill jag se att det finns mer än ett anbud. Om det var fem företag som satt samma pris är det ingen tvekan att vi hade räknat fel, men jag tror inte att vi gjort det och jag kommer inte att ändra åsikt förrän jag ser flera företag som lagt anbud långt över budgeten, säger Robert Klingvall.

En ny upphandling ska genomföras så snart som möjligt. Förhoppningen är att renoveringsarbetena kan påbörjas under hösten 2023 och att man fortsatt kommer att kunna hålla tidsplanen med en planerad invigning första kvartalet 2025. Kostnaderna för hela projektet beräknas uppgå till omkring 300 miljoner kronor.

Inlägget Kajrenovering i Vaxholm stoppas dök först upp på Tidningen Skärgården.

Fållnäsviken är det kustvattenområde i Nynäshamn som är högst prioriterad för miljöåtgärder. I en ny rapport framgår vilka åtgärder som krävs för att vattnet ska nå god miljöstatus.

Fållnäsviken är en cirka 7 kilometer lång vik väster om Nynäshamn. Längst in i viken låg tidigare en cementfabrik, som lades ner i början på 80-talet. Viken är en av tre kustvatten i Nynäshamn med otillfredsställande ekologisk status. Ett konsultföretag har nu tagit fram en rapport som beskriver miljöproblemen i viken och ger förslag på åtgärder som behöver göras för att uppnå miljömålen.

Rapporten visar bland annat att drygt 20 procent av tillrinningsområdena utgörs av jordbruksmark, som tillsammans med enskilda avlopp och reningsverk bidrar till övergödningen. I viken finns även miljögifter och främmande arter som vitfingrad brackvattenkrabba. Överfiske och övergödning har tillsammans gjort att fisksamhället i viken kollapsat med kraftig minskning av arter som abborre, gös och gädda och istället fått en dominans av spigg.

Enligt författarna till rapporten behöver halten av fosfor i viken halveras, vilket kan ske med åtgärder som skörande av vass, skapande av våtmarker och strukturkalkning av jordbruksmark. För att uppnå miljökraven krävs även åtgärder som gynnar rovfisk och missgynnar spigg.

– Vi behöver bestämma hur vi ska ta det här underlaget vidare och fastställa ett åtgärdsprogram. Förslagen på åtgärder är inget som någon är ålagd att göra. Vi har velat skapa oss en bättre bild kring vilka de största påverksanskällorna är i tillrinningsområdet. Sedan får vi se hur vi från kommunens sida kan verka för att förbättra statusen för Fållnäsviken. Många av de åtgärder som föreslås är på mark som inte ägs av kommunen, så det bygger mycket på frivillighet från markägare, säger Julia Nordström, miljö- och klimatstrateg vid Nynäshamns kommun.

Enligt EU:s vattendirektiv ska Fållnäsviken uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus senast 2039. Nästa vattenområde kommunen kommer att analysera är Dragfjärden.

Inlägget Fållnäsvikens miljöstatus kartlagd dök först upp på Tidningen Skärgården.

Sjöräddningssällskapets båt Björn Christer körde på grund i förra veckan efter att besättningen valt att köra båten utan fungerande navigationsutrustning. Samtidigt står det klart att båten kommer att flyttas från Dalarö när den lämnar varvet.

Det var i förra veckan som Sjöräddningssällskapet på Dalarö fick ett larm om en skadad person som behövde transport från Utö. Lämpligaste fartyget för updraget, Rescue Björn Christer, hade tidigare under dagen felsökts för ett elfel och datorerna stängts ner genom så kallad hård nedstängning. När besättningen lämnade hamnen på kvällen hade de digitala navigationssystemen ännu inte hunnit startats upp. Det var det mörkt och snöade och man körde strax därefter på ett grund inte långt ifrån hemmahamnen.

– När man startar upp en hårt nedstängd dator kan det ta en stund innan systemen kopplar upp som de ska igen. Man vald ändå att använda båten och hinner göra grundkänningen innan datorerna var helt igångsatta, säger Emma Valham, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Ingen skadades vid grundstötningen och uppdraget kunde utföras som tänkt.

– Man kunde snabbt ta sig av grundet själva genom att backa båten och utföra uppdraget utan problem. Det blev några skråmor på skrovet men inget annat som påverkade insatsen i övrigt.

Hade man inte kunnat vänta tills systemen var helt uppstartade?

– Det var så som förloppet var helt enkelt. Vi utvärderar händelser löpande, samtidigt gjorde besättningen bedömningen att man kunde köra båten och starta upp datorerna samtidigt.

Rescue Björn Christer är upptagen på varv för kontroll och åtgärd av de skador som uppstod. Modellen tillhör Rausingklassen, som med en längd på 20 meter är den största enhet som Sjöräddningssällskapet har. Det finns bara tre sådana enheter i organisationen, de två övriga är placerade i Skillinge i Hanöbukten och på Fårösund. Det står nu klart att Björn Christer kommer att flyttas från Dalarö efter att den är klar på varvet.

– Planen är att den är klar på varvet innan månades slut och då kommer den att operera utifrån RS Böda på Öland. Vi har tittat på behovet i Östersjöområdet och gör bedömningen att där behövs den typen av större enheter. Den kommer att ersättas på Dalarö med en annan täckt enhet, så beredskapen på Dalarö kommer att vara lika god, säger Emma Valhem.

Inlägget RS Dalarös båt gick på grund dök först upp på Tidningen Skärgården.