Olagligt utsatta dovhjortar och mufflonfår på Gisslingö har orsakat så stora problem att markägare nu vill att länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt.
Mufflonfår och dovhjortar dök först upp på Gisslingö 2014. Sedan dess har stammarna ökat kraftigt och består nu av hundratals djur. För fastighetsägare har situationen blivit ohållbar. I en ansökan till länsstyrelsen vill medlemmarna i en samfällighetsförening på ön att länsstyrelsen ska besluta om skyddsjakt för att bevara och återskapa den biologiska mångfalden, som man skriver i praktiken har utraderats.
– Jag är uppvuxen på ön och har sett hur skärgårdsjordbruket och hävden skapat den natur och blomsterprakt på ön som nu ersatts av en kortsnaggad gräsmatta med nässlor och en och annan tistel, säger Åke Lindelöw, en av markägarna bakom ansökan.
Åke Lindelöw är jägmästare med inriktning på insekter. Han har gjort en lista på 26 arter som försvunnit. Det handlar bland annat om orkidéer som ängsnycklar och adam och eva, men listan är inte komplett, säger han.
Förutom att markägarna blir drabbade så påverkas även naturreservatet på ön.
– Det nybildade naturreservatet är en gemensam egendom som avsatts för ett visst ändamål med en vision om hur det ska bibehållas. Om man plötsligt får en stor stam av dovhjort och mufflonfår, är det förenligt med reservatbildarens intentioner? undrar han.
Åke Lindelöw berättar att skärgårdens enda förekomst av dvärgbjörk finns i naturreservatet men att även de träden har blivit tuggade på.
Den som äger naturreservatets mark bedriver viss jakt, men alldeles för lite, anser samfälligheten. Länsstyrelsen kan besluta om skyddsjakt på vilt om det finns en påtaglig risk för allvarliga skada. Myndigheten har dessutom rätt att besluta om skyddsjakt om det exempelvis finns ekonomiska och sociala skäl till jakten eller om åtgärden har betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön. Enligt markägarna har man drabbats ekonomiskt genom skador på växter, genom inköp av stängsel och genom en värdeminskning av fastigheterna.
Mufflonfår, liksom dovhjortar, är främmande arter i Sverige, men räknas inte som invasiva då deras spridning och påverkan inte anses utgöra ett tillräcklig hot mot biologisk mångfald. Under flera år har Naturvårdsverket diskuterat om mufflonfår ska klassas som en invasiv främmande art. En sådan förändring skulle underlätta för länsstyrelsens att fatta beslut om jakt på djuren, men länsstyrelsen kan även besluta om jakt på arter som mufflonfår och dovhjort. Åke Lindelöw säger sig dock inte ha så stora förhoppningar på länsstyrelsen.
– Nej, men i grunden vill jag att länsstyrelsen och Naturvårdsverket deklarerar hur man vill hantera sådana här situationer rent principiellt, för det här förekommer även på andra öar. Man kan inte använda dyra skattepengar och bilda naturreservat och så blir det jaktparker.
Inlägget Stora problem med vilt på Gisslingö dök först upp på Tidningen Skärgården.